söndag 27 oktober 2013

Nya tankar kring arbetslinjen

Här kommer en liten uppdatering med tankar kring arbetslinjen som jag haft senaste tiden. När jag ser tillbaks på det jag tidigare skrivit tycker jag att det saknas en distinktion mellan meningsfulla sysslor och lönearbete. Det är som att jag tagit det rådande samhällssystemets syn på dessa saker för givet. Nu tror jag att man bör börja en analys av arbetslinjen med att identifiera vad som är meningsfulla sysslor. Meningsfulla sysslor kan vara sådana som ingår i ett lönearbete – typexempel på detta är läkaryrket och läraryrket – men också större delen av det som vi ägnar oss åt på fritiden, alltifrån umgänge över en kopp kaffe till promenader till körsång osv. Det handlar om sysslor som gör världen bättre för oss själva och/eller andra människor.

Arbetslinjens försvarare har rätt i att ett liv i sysslolöshet, dvs där man inte ägnar sig åt meningsfulla aktiviteter, är negativt (frånsett viss rekreation och vila som dock kan betraktas som meningsfull sysselsättning). Dock likställer man lönearbete och meningsfulla sysslor trots att det finns lönearbete som inte är meningsfullt (då det skadar en själv eller andra människor) och – som sagt – meningsfulla sysslor som man ägnar sig åt oavlönat på fritiden. Vad som gör en meningsfull sysselsättning till ett lönearbete eller ej är relativt godtyckligt och beror på rådande samhällssystem. I ett annat, enligt mig bättre, samhälle skulle många av dagens voluntärtjänster vara avlönade och prostitutionsyrket skulle inte finnas t.ex..

Tidigare utgick jag från att antalet meningsfulla sysslor minskade i takt med den teknologiska utvecklingen, men vad jag borde ha skrivit är att antalet avlönade jobb minskar samtidigt som antalet meningsfulla sysslor är relativt konstant (strikt sett minskar nog antalet något, men det finns ett överflöd att ta av) – det är bara det att en allt större andel av de meningsfulla sysslorna faller utanför lönearbetets ramar. Vårt system förmår inte omfördela de resurser som frigörs när vissa meningsfulla sysselsättningar försvinner, tack vare rationalisering, till andra sektorer där det finns meningsfulla sysselsättningar att utföra, t.ex. sjukvården och äldreomsorgen eller i familjelivet (ta hand om barnen, vila ut, umgås, bilda sig, utöva kultur osv.). Vi kommer aldrig att nå en punkt där det inte finns meningsfulla sysslor att utföra med mindre än att vi nått en sådan utvecklingsnivå och en sådan livslängd att vi tröttnat på livet självt och blivit apatiska.

Vad behöver då göras? Först och främst bör resurser (personella, ekonomiska osv.) tillföras de sektorer där meningsfulla sysselsättningar finns i överflöd, t.ex. välfärdssektorn. Socialdemokraternas förslag om att slopa Fas 3 och istället låta ”arbetslösa” människor arbeta med välfärd är därför helt rätt. Framför allt kan man tänka sig att dessa utför sådana arbeten som idag behövs göras men som är oavlönade, t.ex. att aktivera gamla människor. Parallellt med detta bör man även fundera över att korta arbetstiden generellt och låta människor dela på jobb där det är möjligt, för att på så sätt frigöra tid för människors meningsfulla sysselsättningar på fritiden. Basinkomst kan också vara en bra idé, inte bara för att skapa en bas för kulturjobb som idag är oavlönade utan också av helt andra anledningar som t.ex. att stärka arbetstagarnas relation på arbetsmarknaden.

Egentligen skiljer sig de praktiska slutsatserna inte åt särskilt mycket från vad jag har skrivit tidigare. Det är emellertid viktigt att framhålla att kritiken av arbetslinjen inte handlar om att idealisera sysslolöshet utan om att ifrågasätta ett system där den teknologiska utvecklingen inte används för att låta människor utföra fler meningsfulla sysselsättningar – inom och utanför lönearbetets ramar – utan för att stänga in människor i meningslösa sysselsättningar av typen Fas 3-jobb eller mer eller mindre improduktiva lönearbeten med alltför långa och monotona arbetsdagar.

fredag 6 september 2013

Tack och farväl

På grund av tidsbrist och eftersom jag inte vill skriva samma sak om och om igen avslutar jag nu denna blogg. Inläggen finns kvar och kommer förhoppningsvis att läsas av människor som söker efter kritiska perspektiv på arbetslinjen. Tack till alla som läst och skrivit om bloggen.

Under året som gått har jag funderat mycket kring frågan om teknologisk arbetslöshet. Inledningsvis förutspådde jag en kraftigt ökad arbetslöshet i den teknologiska utvecklingens spår, som i förlängningen hotar samhällsekonomin eftersom arbetslösa människor saknar pengar att konsumera för. Lösningen på detta problem är förkortad arbetstid och/eller införande av villkorslös basinkomst. Jag tror fortfarande att detta är ett möjligt scenario. Dock lutar jag mer och mer åt en hypotes som jag tidigare skrivit om, nämligen att vi går mot ett tvåtredjedelssamhälle där två tredjedelar får det allt bättre (se tecken på detta här) medan en tredjedel går arbetslösa eller befinner sig i otrygga och dåligt avlönade jobb. Andra viktiga trender är den teknologiska utveckling med nya billiga energislag, genmodifierade mat, integration av olika tekniska prylar och en kommande platå för konsumtionsteknik som sammantaget leder till förbättrad materiell levnadsstandard för hela befolkningen (och som innebär att domedagsprofetior om framtidens pension kan avfärdas). Framför allt gäller detta de översta två tredjedelarna. Lägg till detta 40-talisternas enorma ekonomiska tillgångar som snart kommer att ärvas av deras barn. Det kommer då inte att vara ovanligt med arv på uppåt tre-fyra miljoner kronor per barn.

Sammantaget är min hypotes att vi kommer se en minskad sysselsättningsgrad men inte nödvändigtvis en kraftigt ökad arbetslöshet (även om den ligger kvar på dagens historiskt höga nivåer under lång tid framöver). Allt fler kommer välja att frivilligt ställa sig utanför arbetsmarknaden eller gå ned i arbetstid - helt enkelt eftersom man har det ekonomiska utrymmet att göra så. Detta gäller dock endast de översta två tredjedelarna och i synnerhet de med mest resurser. Den understa tredjedelen kan tänkas få det bättre med tiden när konkurrensen på arbetsmarknaden minskar - om allt fler frivilligt helt eller delvis lämnar arbetskraften - samtidigt kommer det finnas en global reserv av arbetskraft som arbetsgivarna kan använda sig av för att hålla nere lönerna. Med en fortsatt stor invandring så kommer den understa tredjedelen alltmer att bestå av utlandsfödda och andra generationens invandrare. Om 30-40 år kanske vi ser ett samhället där infödda lever på ackumulerade rikedomar och i begränsad utsträckning arbetar med i huvudsak kreativa och stimulerande jobb, medan en underklass av miljontals migranter jobbar för relativt låga löner i tjänstesektorn. Den teknologiska och ekonomiska utvecklingen kommer även dessa till del men klassklyftorna består och får en utpräglad etnisk karaktär. Detta är det sista stadiet innan vi når överflödssamhället där resurserna räcker till för alla och arbete blir frivilligt. Såvida inte den teknologiska utvecklingen vid denna tidpunkt frambringat nya uppfinningar som används för att utrota allt liv på planeten... 

Teknologisk arbetslöshet (i betydelsen att meningsfulla jobb försvinner i takt med den teknologiska utvecklingen) är således en realitet, men istället för att möta den med villkorslös basinkomst intar samhället en laissez faire-hållning där människor gradvis och efter sin position i klassamhället frigörs från arbetstvånget. Det empiriska tecknet på denna utveckling kommer att vara en stadigt minskad sysselsättningsgrad (särskilt om man räknar in äldre människor), något som vi redan ser idag. Vänstern kommer att vara bekymrad över orättvisorna i vem som tvingas arbeta och med vad, högern kommer att splittras i en libertariansk falang som hyllar friheten att bestämma över det egna livet och en konservativ falang som vill tvinga eller ge människor incentiv att arbeta även om de inte behöver inkomsten för sin försörjning. Lönearbetets gradvisa erodering kommer även att påverka utbildningspolitiken, till exempel kan den libertarianska falangen komma att ifrågasätta skolplikten. Betydligt vettigare vore att satsa på bildning, historia/samhällsvetenskap och kritiskt tänkande. Kanske kan vi slutligen nå fram till det som upplysningsfilosoferna en gång drömde om - "en kultur som är intellektuell på bred front" (Jürgen Habermas) och ett samhälle där resurser finns för att täcka alla människors grundläggande behov och mer därtill.


Edit: I Norge och kanske också USA syns redan tecken på ovanstående utveckling. 

Hotade yrken och branscher (uppdaterad)

Tillverkningsindustrin allmänt länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk
Fordonsindustrin länk länk länk
Pappersindustrin länk
Reparation och service länk länk
Lagerjobb länk länk
Tjänstesektorn allmänt länk länk länk
Butiksjobb länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk
Restaurangjobb, i synnerhet inom snabbmatssektorn länk länk länk länk länk
Klädhandeln länk länk
Telemarketing länk länk
Jurist- och administratörsyrket, de enklare delarna länk länk
Journalistyrket och mediebranschen i stort länk länk länk länk
Brevbäraryrket länk
Bokhandel, bibliotekarieyrket och bokbranschen i stort länk
IT-branschen länk länk
Civilingenjöryrket länk länk länk
Kirurg/läkaryrket länk länk
Pilotyrket länk
Tolk- och översättaryrket länk
Universitets- och högskolesektorn länk länk
Personalvetare/Human Resources länk
Taxichaufförer, busschaufförer och truckförare länk länk
Börsmäklare och finansiella rådgivare länk
Bartenderyrket länk
Fönsterputsaryrket länk

Brist på civilingenjörer? Tvärtom, vi har redan ett överskott

En läsvärd artikel som med aktuella siffror argumenterar för att bristen på civilingenjörer, matematiker, systemvetare och liknande är en myt.

Det är fortfarande en dålig idé att tvinga på svenska elever matematik bortom de fyra räknesätten och viss logik samt statistik. Gör historia och samhällskunskap till kärnämnen istället, vid sidan av svenska och engelska som människor faktiskt har nytta av (och slipp alla avhopp).

måndag 26 augusti 2013

Fönsterputsning robotiseras

New York’s legion of window washers have long fascinated city dwellers below with their fearlessness. But the future of the profession might belong to those even more impervious to dangerous heights: robots.

Clearing a path to the market soon will be the Winbot 7, a compact machine billed by manufacturer Ecovacs Robotics as the first full-service window-washing robot. The device, which resembles a Roomba vacuum cleaner, attaches itself to the pane, maps out its perimeter and proceeds to clean the surface, playing a tinny tune when the work is completed. 

Nick Savadian, executive general manager of the company’s U.S. arm, said the robot is aimed at busy homeowners looking for a labor-saving escape from boring chores. “One thing we’re short of in life is time,” he said.  
While the Winbot 7 tries to win over homeowners, other companies are already aiming to automate window-washing work for the world’s futuristic mega-towers. Swiss manufacturer Serbot AG is close to completing a robot dubbed the Gecko, and company salesman Hansjorg Schindler said there are interested customers in Russia, the Middle East and Asia. In Dubai, meanwhile, the 160-story Burj Khalifa was designed to accommodate 18 machines built on horizontal tracks currently assisting human cleaners — equipped with traditional squeegees — in navigating the building’s half-mile façade.
...
At J. Racenstein, which has offices in Secaucus, N.J., the most high-tech option available is the HighRise Window Cleaning System, which costs up to $50,000 and promises to reduce labor costs by 50%. The machines are operated by technicians and built to fit into existing rigging used by human cleaners. Steve Sullivan, president of Indianapolis-based American National Skyline, has purchased two of the machines in the hopes of impressing clients and cutting costs. His company’s building managers are keen on limiting liability associated with workers “hanging out of the side of the building,” he said. Mr. Sullivan said the HighRise can move up and down a 15-story building in about 20 minutes — a feat that would take a person “a considerable amount of time longer.”
Länk

fredag 23 augusti 2013

Arbetslösheten minskar i USA?

Eller handlar det istället om att många har gett upp och slutat söka jobb (dvs lämnat arbetskraften)?



Mer info här.

torsdag 22 augusti 2013

Om meningslösa skitjobb

David Graeber om "bullshit jobs":
Huge swathes of people, in Europe and North America in particular, spend their entire working lives performing tasks they secretly believe do not really need to be performed. The moral and spiritual damage that comes from this situation is profound. It is a scar across our collective soul. Yet virtually no one talks about it.
...
But rather than allowing a massive reduction of working hours to free the world’s population to pursue their own projects, pleasures, visions, and ideas, we have seen the ballooning not even so much of the “service” sector as of the administrative sector, up to and including the creation of whole new industries like financial services or telemarketing, or the unprecedented expansion of sectors like corporate law, academic and health administration, human resources, and public relations. And these numbers do not even reflect on all those people whose job is to provide administrative, technical, or security support for these industries, or for that matter the whole host of ancillary industries (dog-washers, all-night pizza deliverymen) that only exist because everyone else is spending so much of their time working in all the other ones.
...
It’s as if someone were out there making up pointless jobs just for the sake of keeping us all working. And here, precisely, lies the mystery. In capitalism, this is precisely what is supposed to happen. Sure, in the old inefficient socialist states like the Soviet Union, where employment was considered both a right and a sacred duty, the system made up as many jobs as they had to (this is why in Soviet department stores it took three clerks to sell a piece of meat). But, of course, this is the sort of very problem market competition is supposed to fix. According to economic theory, at least, the last thing a profit-seeking firm is going to do is shell out money to workers they don’t really need to employ. Still, somehow, it happens.
...
[I]n our society, there seems a general rule that, the more obviously one’s work benefits other people, the less one is likely to be paid for it. Again, an objective measure is hard to find, but one easy way to get a sense is to ask: what would happen were this entire class of people to simply disappear? Say what you like about nurses, garbage collectors, or mechanics, it’s obvious that were they to vanish in a puff of smoke, the results would be immediate and catastrophic. A world without teachers or dock-workers would soon be in trouble, and even one without science fiction writers or ska musicians would clearly be a lesser place. It’s not entirely clear how humanity would suffer were all private equity CEOs, lobbyists, PR researchers, actuaries, telemarketers, bailiffs or legal consultants to similarly vanish. (Many suspect it might markedly improve.) Yet apart from a handful of well-touted exceptions (doctors), the rule holds surprisingly well.
Länk

fredag 9 augusti 2013

28000 ansökningar till 200 jobb

Möt framtidens arbetsmarknad.

Samtidigt i Sverige - Fas 3 bara sväller och sväller. 

onsdag 31 juli 2013

Arbetslinjens kostnader fortsätter att skena

men den här gången leder slösaktigheten faktiskt till fler jobb...

... på Arbetsförmedlingen:
Om några veckor skärps kraven på arbetslösa. Från den första september ska den som är arbetslös skicka in en rapport till arbetsförmedlingen varje månad, och redogöra för sökta jobb och andra aktiviteter. 
Den som inte skickar in i tid blir först varnad, och riskerar sedan att bli av med sin ersättning i en eller flera dagar.  
A-kassorna räknar med att de nya reglerna kommer att innebära kraftigt ökad administration, och har anställt mer personal.
Länk SvD SR

Arbetslinjen är som en enda lång mardrömslik fars. Vad är poängen med att skapa en jättelik kontrollapparat kring arbetssökande när det inte finns några jobb att söka?

Amazon tar över handeln, jobben försvinner

Amazon - som snart kommer till Sverige - ger sig in på allt fler områden och hotar att konkurrera ut stora delar av handeln. Genom ett smart prenumerationssystem knyter man kunder till sig och målet är alla inköp ska ske via Amazon på nätet:
This week, Amazon announced plans to bring online grocery shopping to Los Angeles with a new service called Amazon Prime Fresh. For $79, Amazon Prime already gives customers two-day shipping and access to thousands of streaming movies and TV shows. But for a $299 annual fee, Prime Fresh members can order fresh food from their couch from Amazon and expect to pick up groceries at the door in a matter of hours.

Amazon CEO Jeff Bezos has already trained Wall Street to expect that little he does will turn a profit for years, so don't expect Prime Fresh to make much money. At least for now. This move continues Amazon's assault on retail, where even giants like WalMart and Costco have announced that online grocery delivery is a nearly impossible business. Amazon's message is: Impossible for you, maybe...

A $300 subscription to Amazon Prime Fresh doesn't just buy access; it also binds shoppers to Amazon as their overwhelming source of all Internet shopping. "It will help to make Amazon the starting point for online purchases -- more than it already was -- and give consumers even less of a reason to shop anywhere else," Morningstar equity analyst R.J. Hottovy said. 
Länk

Artikeln diskuterar problem som kan uppstå om Amazon får en monopolliknande ställning i handeln, men självklar kommer detta även leda till en jobbslakt utan like med tanke på Amazons fokus på automatiseringar och effektiviseringar.

Självstyrande fordon ersätter lastbils- och truckförare

i USA:
Some 5.7 million Americans are licensed as professional drivers, steering the country's vast fleets of delivery vans, UPS trucks and tractor-trailers.

Over the next two decades, the driving will slowly be taken on by the machines themselves. Drones. Robots. Autonomous trucks. It's already happening in a barren stretch in Australia, where Caterpillar Inc. will have 45 self-directed, 240-ton mining trucks maneuvering at an iron-ore mine.
Länk

onsdag 24 juli 2013

Teknikintegration och arbetslöshet

Mobiltelefonen är på god väg att ersätta kameran:
Mobilkamerorna knycker försäljning från de traditionella kameratillverkarna. Japanska Canon, världens största tillverkare av digitala kameror, sänker prognosen och försäljningsmålen rejält och spår nu att årets rörelsevinst landar på 3,8 miljarder dollar. 
Länk 

Allt fler fysiska produkter försvinner i takt med den teknologiska utvecklingen. Men tillkommer inte nya teknikprylar? Jovisst, enstaka prylar tillkommer (Google Glass?) men inte alls i samma takt och omfattning. För varje pryl som försvinner går jobb förlorade i tillverkning, reparation, försäljning, marknadsföring med mera.

Dessutom är vi på väg mot en teknikplatå där flera av de kvarvarande produkterna inte längre kan förbättras i någon större omfattning. Redan nu ser vi att revolutionen inom t.ex. mobiltelefoni övergått till en gradvis förfining som blir allt mer irrelevant för konsumenterna - spelar det någon roll om mobiltelefonen är 8 mm eller 7 mm tjock?

På samma sätt har vi passerat toppen på app-berget - det kommer att tillkomma nya appar men inte alls i samma omfattning som de senaste åren när man byggde upp allting från grunden.

Och de säger att vi behöver fler ingenjörer i Sverige...

tisdag 23 juli 2013

Nike ersätter arbetare med robotar för att slippa kritik

om dåliga arbetsvillkor:

In an aim to cut down on labor costs, Nike's slashing its international workforce. But the move could have other benefits as well: Cutting down on criticism over the way the retailer treats its workers.  
Don Blair, Nike's chief financial officer, told the Financial Times that the company is "engineering the labour out" of some of its products by replacing workers with technology. 

Länk

Kampen mot slavliknande villkor i tredje världens fabriker kanske får sin lösning genom ny teknologi. Människan frigörs allt mer från det okvalificerade arbetet, men till liten nytta i ett samhälle som dyrkar lönearbetet. 

måndag 15 juli 2013

Ännu en miljardsatsning på jobb misslyckas

I januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Syftet var framför allt att skapa nya jobb. 
Men resultatet blev klent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Ser man till antalet sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen före och efter att restaurangmomsen sänktes är skillnaderna små eller obefintliga. I april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300, visar SCB:s siffror.

Arbetslinjen börjar bli dyr nu. 

fredag 12 juli 2013

Jobbslaktaren Amazon på väg till Sverige

Nu får den svenska detaljhandeln se upp, Amazon med sin skatteplanering och robotiserade jättelager i ödemarken är på väg till Sverige:
Svenska bokhandlare och förläggare har bävat inför dagen då Amazon tar steget in i Sverige. 
Nu doppar den amerikanska e-handelsjätten tårna i den svenska marknaden genom att låta mobiloperatören 3 bli först med att installera Amazons app i sina smarta mobiler. Appen är i praktiken en mobil version av e-handelssajten, skriver tidningen Dagens Industri....Amazon grundades 1995 och var från början en renodlad bokaffär på nätet. Sedan dess har e-handelsföretaget vuxit till världens största med försäljning av bland annat dvd-filmer, barnkläder och leksaker.
Som sagt, Amazon säljer inte endast böcker utan även andra saker som inte nämns i texten, t.ex. kläder och mat. Som ett Ullared på nätet, men billigare. 
Se även denna post.

torsdag 11 juli 2013

Återindustrialisering utan nya jobb

Industrin flyttar tillbaks till västvärlden men jobben försvinner på vägen:
Nu ska det sägas att just återindustrialisering passar ABB som hand i handske. För även om lönerna stiger i Asien så är de fortfarande klart lägre än i till exempel Europa. Men det är då företaget drar fram sitt ess ur rockärmen - roboten. Roboten kan ju arbeta dygnet runt, kräver inga löneförhöjningar, bryr sig inte om ifall arbetsuppgiften är farlig och långtråkig eller om arbetsmiljön är trist, kall och mörk. Dessutom är ju roboten aldrig bakfull, förkyld eller ofokuserad. 
– Vårt huvudargument är att vår utrustning gör produktionen mer effektiv. Visst sparar man pengar men det är den ökade konkurrenskraften som är viktigast för kunden, säger Mikael K Svensson.Fast numera talar ABB inte heller om att sälja robotar utan om att sälja lösningar. Många av bolagets kunder kommer fortfarande från bilindustrin men nya kunder kommer från elektronikindustrin och livsmedelsindustrin. Till skillnad från bilföretagen finns där inte ingenjörer i överflöd. ABB:s forskningsavdelning måste alltså ta fram delvis nya robotstationer, nya standardiserade lösningar, berättar forskningschef Pierre Mikaelsson. 
– Det handlar om att erbjuda färdiga stationer för att packa alltifrån schampoflaskor till ostar. Robotarna måste vara enkla att köra och dessutom ska det gå att bygga upp liknande stationer på flera olika fabriker runt om i världen 
.... 
Jobbfrågan är känslig. Världens politiker vill ha produktion men de vill också ha jobb. Givetvis effektiviserar företagen när de flyttar produktion eller bygger nya fabriker. Det som var 100 jobb på ett ställe är troligen färre på ett annat. Ni har kunnat läsa i SvD om Thermia som valt att flytta hem sin produktion av värmepumpar till Arvika. Då blev 50 jobb i Polen till 30 jobb i Sverige. Volvo personvagnar har också beskrivit skillnaden mellan sina två fabriker i Kina och Sverige - i Göteborg svetsar robotar hela karossen, alla 4 500 svetspunkterna. I Chengdu gör människor 60 procent av jobbet, robotarna 40 procent. 
... 
Återindustrialiseringen är en möjlighet för ABB. Men det gäller samtidigt att vara innovativ och snabb nog för att dra nytta av trenden. ABB:s forskare arbetar just nu med att ge robotarna bättre förmågor, sensorer för artificiell syn, hörsel och känsel.
Länk

lördag 6 juli 2013

Arbetslösheten är ett attitydproblem

enligt Magnus Henrekson och Tino Sanandaji. Genom att träna barn och unga att bli mer flitiga och disciplinerade ges de möjligheter att ta jobb - som inte finns... Detta är grundproblemet med forskning och politik som utgår från arbetslinjen. Jobben finns inte och kommer inte utan försvinner tvärtom i allt högre takt. Att i detta läge satsa på utbildning av arbetskraften är meningslöst. Det enda det leder till är ökad konkurrens om de få jobb som finns, inte till fler jobb (såvida människor inte blir entreprenörer och egenföretagare men även för dessa grupper är utrymmet begränsat).

Vi måste förbereda oss för ett samhälle bortom arbetslinjen. Lösningen är inte bättre utbildad arbetskraft utan mindre arbete.

tisdag 2 juli 2013

Arbetsförmedlingens chef saknar kontakt med verkligheten

Nog för att politikerna är verklighetsfrånvända, men AF-chefen Angeles Bermudez-Svankvist tar ändå priset:
Redan förra året placerade sig Arbetsförmedlingen längst ned på Sifos så kallade anseendeindex som mäter allmänhetens förtroende och i år har värdet sjunkit ytterligare. Från minus 21 till minus 27, det största tappet av alla myndigheter som mäts.
...
Angeles Bermudez-Svankvist understryker att det pågår projekt med att byta ut en ålderdomlig it-plattform och att det svåra läget på arbetsmarknaden påverkar förtroendet bland de jobbsökande.
–Om vi får 10–15 år på oss – då kommer vi att ligga mycket bättre, för då sjunker också arbetslösheten och då blir det arbetskraftsbrist.
Länk

Minns ni vilken oerhörd arbetskraftsbrist det skulle bli när 40-talisterna gick i pension? Nu har de gått i pension och vi har massarbetslöshet. Men snart kommer jobben och tomten också...

måndag 1 juli 2013

Facebooksida

Om ni skulle ha missat det, så har bloggen numera en Facebooksida: http://www.facebook.com/bortomarbetslinjen

Gå gärna in och "Gilla" om ni faktiskt gillar innehållet och vill bidra till att sprida budskapet samt få information om uppdateringar, det vore uppmuntrande att veta att läsekretsen är större än 45 personer. :)

Den bortglömda utopin om mindre arbete

If there's one thing practically all futurologists once agreed on, it's that in the 21st century there would be a lot less work. What would they have thought, if they had known that in 2012, the 9-5 working day had in the UK become something more like 7am to 7pm? They would surely have looked around and seen technology take over in many professions which previously needed heavy manpower, they would have looked at the increase in automation and mass production, and wondered – why are they spending 12 hours a day on menial tasks? 
It's a question which isn't adequately answered either by the right or by the official left. Conservatives have always loved to pontificate about the moral virtue of hard work and much of the left, focusing on the terrible effects of mass unemployment, understandably gives "more jobs" as its main solution to the crisis. Previous generations would have found this hopelessly disappointing.
...
Nonetheless, the workers' movement was once dedicated to the eventual abolition of all menial, tedious, grinding work. We have the machines to make that a reality today – but none of the will.
Länk

Viljan finns nog hos många människor som fastnat i hamsterhjulet eller i fattigdom och arbetslöshet, men de politiska partierna och medierna gör sitt bästa för att propagera för arbetslinjen dag och natt, oavsett hur absurd och människofientlig den kommit att bli. Hur länge ska vi fortsätta på det här misslyckade spåret? Du och andra medborgare avgör i slutändan. 

Paul Krugman om teknologisk arbetslöshet och basinkomst

Nobelpristagaren i ekonomi ser det som inte Anders Borg och övriga svenska politiker ser (inklusive Socialdemokraterna som vill ha mer utbildning för att hjälpa människor att ta jobb som inte finns):
Today, however, a much darker picture of the effects of technology on labor is emerging. In this picture, highly educated workers are as likely as less educated workers to find themselves displaced and devalued, and pushing for more education may create as many problems as it solves. 
I’ve noted before that the nature of rising inequality in America changed around 2000. Until then, it was all about worker versus worker; the distribution of income between labor and capital — between wages and profits, if you like — had been stable for decades. Since then, however, labor’s share of the pie has fallen sharply. As it turns out, this is not a uniquely American phenomenon. A new report from the International Labor Organization points out that the same thing has been happening in many other countries, which is what you’d expect to see if global technological trends were turning against workers.
...
Education, then, is no longer the answer to rising inequality, if it ever was (which I doubt). So what is the answer? If the picture I’ve drawn is at all right, the only way we could have anything resembling a middle-class society — a society in which ordinary citizens have a reasonable assurance of maintaining a decent life as long as they work hard and play by the rules — would be by having a strong social safety net, one that guarantees not just health care but a minimum income, too.  
And with an ever-rising share of income going to capital rather than labor, that safety net would have to be paid for to an important extent via taxes on profits and/or investment income.
Länk

Och när ska svenska medier släppa sina skygglappar och börja diskutera frågan om teknologisk arbetslöshet? Krugmans artikel har i skrivande stund över 1200 kommentarer så det finns uppenbarligen allmänt intresse. 

onsdag 26 juni 2013

Bartenderyrket robotiseras

En ny robot låter törstiga kunder designa sina egna drinkar för att sedan tillverka dem på nolltid:
Researchers at the MIT senseable city lab have collaborated with the Coca-Cola company and Bacardi rums, to design a robotic bar tending system known as the 'makr shakr', which allows users to create real-time personalized cocktail recipes using a smart phone app, transforming them into crowd-sourced drink combinations. To use 'makr shakr', one must download the software onto their handheld devices, which allows them to create both alcoholic and non-alcoholic drink combinations from a touchscreen-operated beverage dispenser, with more than 100 drink choices. The cocktails are then shaken up by three robotic arms, whose movements - shown on a large display positioned behind the bar - mimic the actions of a bartender, from the shaking of a martini to the thin slicing of a lemon garnish.

Det här är förstås en gimmick, men intressant ändå att så etablerade företag står bakom roboten. 

lördag 22 juni 2013

Malte Persson i Fokus om den moralistiska arbetslinjen

Träffande och underhållande krönika om hur arbetslinjen i grunden motiveras av moralism, inte av rationella argument:
Arbetslinjen är alltså dogmen att betalt arbete, oavsett vad det består i, alltid är bättre än inget betalt arbete. Alltså att det alltid är bättre att A säljer en hamburgare till B, än att B lagar sin middag själv. Att det har ett egenvärde att renovera en redan renoverad bostadsrätt, så länge någon får betalt för det. För att ge ett par exempel på sådana servicejobb som man tänker sig ska ersätta alla försvunna tillverkningsjobb. 
...
Det är inte en brist på jobbskatteavdrag eller jobbcoacher som får ungdomsarbetslösheten att fortsätta stiga. Det är en brist på jobb. Ett utbudsproblem, inte ett incitamentsproblem. Och den stora bilden är att både okvalificerade och kvalificerade industrijobb fortsätter att ersättas av robotar, dito affärsjobb av datorer, politikerjobb av tränade apor ... 
Nej, vänta, det där allra sista ligger ännu i framtiden. Men det är ett faktum att allt färre arbetstimmar behövs för att producera samma välstånd. Vilket i princip vore gott och väl, om inte automatiseringens ekonomiska vinster samtidigt koncentrerades hos allt färre personer, som samlar mer kapital på hög än de någonsin kan spendera på hamburgare eller renoveringar. Under det att deras uppsagda personal sysselsätts med att söka jobbkurser inom den statliga moralkakeproduktionen, i stället för att kunna använda den insparade tiden till exempelvis romanläsning eller erotik. 
Länk

torsdag 20 juni 2013

Dyrt tvångsarbete utan positiva resultat

Ännu en studie sågar Fas 3:
Bara en av tio långtidsarbetslösa som hamnade i fas 3 hittade ett jobb utan statligt stöd, rapporterar SR Ekot som tagit del av en rapport som presenteras i dag.
...
Rapporten kommer från Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).
Länk

tisdag 18 juni 2013

Stora Enso rationaliserar, 2500 jobb försvinner

En ögonblicksbild av vad som sker i Sverige och världen:
Skogsindustrikoncernen Stora Enso planerar att minska personalstyrkan med runt 2 500 personer. I Sverige berörs 750 anställda.
...
Stora Ensos vd Jouko Karvinen konstaterar i en skriftlig kommentar att den nya omgången av effektiviseringsåtgärder blir smärtsam för medarbetarna, som redan genomgått flera besparingsprogram på senare tid.
...
Men det är inte fråga om någon minskning av kapaciteten på bruken i Sverige, enligt företaget. I stället ska nedskärningarna ske inom administration, tjänster och service, och genom effektiviseringar.
Länk

Lean, lean, lean - allt överflödigt fett ska skäras bort. Detta skulle kunna vara positivt om det innebar mer fritid för människor. Men i arbetslinjens tidevarv är det en katastrof för samhället och individen.

måndag 17 juni 2013

Smått och gott

- Sveriges Radio om delandets ekonomi som uppstått i spåren av finanskrisen, där människor tillverkar sina egna saker istället för att köpa dem. Länk

- SL har köpt in nya tunnelbanevagnar som möjliggör förarlösa tåg. Länk

- Chicago Sun Times avskedar sina fotografer och lär journalisterna att ta bilder med en iPhone. Länk

- Mini-drönare ersätter serveringspersonal på fiskrestaurang. Länk

fredag 14 juni 2013

Det tomma och meningslösa arbetet

Bra skrivet i dagens SvD om Roland Paulsens avhandling:
Statistik från såväl Europa som USA visar att anställda använder i snitt mellan halvannan och tre timmar av arbetstiden för ”tomt arbete”, det vill säga sysslor som inget har med jobbet att göra: de tar överlånga fika-pauser, de ringer privatsamtal, de skriver privatmejl, de surfar på nätet.
 ...
Det finns också – och det är kanske det sorgligaste – jobb som helt enkelt känns meningslösa. Så här förklarade en lagerarbetare: ”Varorna är ofta av så usel kvalitet att de är trasiga redan när man öppnar kartongerna. En sak som verkligen öppnade mina ögon var när en kille som jobbar här och som inte ens är nån miljökämpe sa: ’tänk på att om några år så kommer allt du ser här att finnas på soptippen’. Det tar inte länge, om bara fem eller tio år så är allt det här på soptippen. Och vi talar om områden stora som fotbollsplaner – fulla med varor, varor”.

Han betonade också monotonin: ”Varje gång man har skurit upp en kartong finns det en ny. Och varje gång man har fyllt en hylla tömmer de den.” På den här arbetsplatsen var han ingalunda ensam om att bli deprimerad. Han blev intervjuad en vårdag då solen just börjat visa sig efter den långa vintern och han sa att en del av hans kolleger helst åt sin lunch inne: ”Jag frågade en kille om han ville komma med ut och han svarade: ’Nej, det gör det bara svårare att gå tillbaka in’.” 
...
Vad maskning handlar om är alltså att simulera arbete, men en av Paulsens intressantaste poänger är att åtskilliga så kallade riktiga jobb i dag går ut på att simulera: varuhuset som öppnade en blomsteraffär gjorde det mest för att det såg trevligt ut och då behövdes det också någon anställd som kunde stå där och se trevlig ut, hon med. Paulsen ironiserar också över hur man i Sverige strävat till att aktivera långtidsarbetslösa genom att låta dem måla om splitternya stolar, göra upp släktträd åt sig eller spela pingis. Om arbetsgivare – och myndigheter – prioriterar sken framom substans kommer arbetstagare nog så naturligt att göra det samma.
...
Det finns också de som uttryckligen uttalar att de ser tomt arbete som en form för motstånd men det är i så fall ett passivt motstånd: öppet motstånd skulle ha för långt gående konsekvenser. Som motstånd betraktat är tomt arbete därför snarast ett slags opium för folket: man spelar spelet samtidigt som man föraktar det, man odlar sin cynism, men är samtidigt i grunden foglig. Paulsen hänvisar till Baudrillard som hävdar att arbete i dag inte längre är något som kapitalet köper av arbetarna utan snarare en gåva från kapitalet till folket – en gåva som bara ges om folket röstar fram en regering som förstår att belöna kapitalet för gåvan.
Länk

Tomhet, lögner, meningslöshet och slöseri med människors tid - detta är priset för arbetslinjen. 

måndag 10 juni 2013

Nu är det väl revolution på gång?

Med en gigantisk och växande ungdomsarbetslöshet i Europa talar ledande politiker om sin oro för en kommande revolution:
Nästan en av fyra unga i EU är arbetslös i dag, men skillnaderna är dramatiska mellan nord och syd. Och den konservative tyske finansministern Wolfgang Schäuble som under flera år av eurokris pressat krisländerna i söder till allt större nedskärningar har plötsligt svängt och börjat låta som en vänsterradikal. Han varnar för att ungdomsarbetslösheten kan riva isär Europa.

– Det skulle bli en revolution, varnade Schäuble nyligen ...

Därför är förväntningarna stora när finans- och arbetsmarknadsministrarna från Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien möts i Rom på fredag för att diskutera hur EU-länderna tillsammans ska bekämpa arbetslösheten.
...
Många EU-ledare sätter sitt hopp till nya satsningar från Europeiska investeringsbanken. Men EIB-chefen Werner Hoyer skruvar ned förväntningarna:

– Låt oss vara ärliga. Det finns ingen snabb lösning. Det finns ingen stor plan.
Länk

Inte ett ord om arbetstidsförkortning eller medborgarlön - verkliga lösningar som ännu inte är acceptabla för makteliten.

torsdag 6 juni 2013

Det är kört för Sydeuropa

Jag har tidigare skrivit om Sydeuropas hopplösa situation. De har inga naturtillgångar att tala om, de kan inte sänka lönerna till tredje världen-nivå och de kan inte tävla med de mest avancerade länderna som t.ex. Tyskland. Ändå fortsätter Europas politiker att tala om nödvändigheten av strukturreformer och satsningar på tillväxt i regionen, som om det fanns hopp inom ramarna för nuvarande system.

Skillnaden mellan Tyskland (vänster) och Spanien (höger) i en enkel graf:


Spain is not going to become a high-tech innovation or manufacturing center when Germany is putting out 15x more patents and 7x more high technology patents per year. Mr. Rajoy’s government has already announced further cuts to the government’s R&D budget in an attempt to meet the austerity targets imposed by Brussels and Berlin.
Länk

Det är en riktig rävsax som halva Europa sitter, men det är också här möjligheten till ett annat system finns. Låt oss bara hoppas att det inte blir en upprepning av 1933.  

Integrationspolitik och teknologisk arbetslöshet

Jag påminns om integrationspolitikens svårigheter i ett samhälle med strukturell och permanent (teknologisk) arbetslöshet när jag läser denna artikel. Genom förbättrad språkundervisning med Australien som förebild kan, hävdar artikelförfattaren, människor beredas tillträde till en arbetsmarknad ... som inte finns. Integration genom arbete är helt enkelt inte längre möjlig, eftersom det inte finns några lediga och meningsfulla jobb som behöver utföras. Tyvärr är det inte säkert att basinkomst är lösningen på detta probelm - tvärtom kan denna bidra till att öka det kulturella utanförskapet genom att göra det möjligt för människor att leva hela sina liv inom den egna gruppens geografiska och mentala ramar. Kanske måste vi ge upp drömmen om ett helt integrerat samhälle, åtminstone de närmaste hundra åren?

Givetvis är det viktigt med förbättrad språkundervisning då den möjliggör kontakter mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. Men glöm integration genom nya arbeten - på sin höjd kan vi få en integration genom gamla arbeten om man låter majoritetsbefolkningen arbeta mindre och invandrarna ta de jobb som fortfarande behöver utföras. Det kan visa sig att detta är framtidens integrationsmodell, även fast den ter sig problematisk ur ett jämlikhetsperspektiv. 

tisdag 4 juni 2013

En dödsstöt för telemarketingbranschen?

Nixregister för mobiltelefoner är här:
Nu går det att anmäla sitt mobiltelefonnummer till Nix-registret. Tidigare har registret bara varit öppet för fast telefoni, men i takt med ett förändrat telefonanvändande anpassar sig nu Nix.
 Länk

Ingen vettig människa vill väl bli uppringd på sin mobiltelefon av telefonförsäljare. Nu dör telemarketingbranschen och med den tusentals okvalificerade och för samhället meningslösa jobb. Hjälp till att påskynda processen här

Antal konkurser i Sverige på högsta nivån sedan 1997

eller ännu längre tillbaks (mätningarna började 1997):
Ny konkursstatistik från Creditsafe visar att antalet konkurser i Sverige nått nya höjder. Under maj månad var antalet konkurser 618, den högsta majsiffran på 16 år.

– Vår statistik går 16 år tillbaka i tiden och aldrig tidigare har vi haft en så hög siffra för maj månad, säger Krister Jonsson, Sverigechef på Affärs-och kreditupplysningsföretaget Creditsafe i ett pressmeddelande.

Trenden har pågått en tid. Hittills under året har antalet konkurser per månad varit betydligt högre än för 2012, både januari och februari hade dessutom högsta månadssiffran på 10 år.
 Länk

söndag 2 juni 2013

Sporthandeln i kris

Sportbranschen har länge setts som ett undantag, med ständigt stigande omsättning – med något enstaka undantag – även när det varit dåliga tider. Den långa hälso- och sporttrenden i Sverige har ångat på, och nu lägger vi ungefär 22 miljarder kronor per år på sportartiklar, enligt HUI Research. 
Men konkurrensen om miljarderna har ökat de senaste åren, och sportbutikernas lönsamhet sjunker. 
Redan har de nya ekonomiska villkoren för sportkedjorna krävt sin tribut: Usports som etablerade sig 2011 och siktade på 20 butiker i landet, gick i konkurs i början av mars, efter att ha etablerat tre butiker i Malmö, Västerås och Sundsvall. 
Team Sportias franchisebolag (med åtta butiker) har hamnat i akut kris, ställt in betalningarna och begärt rekonstruktion hos ­Göteborgs tingsrätt. Och Intersport, den näst största butikskedjan i Sverige, redovisade nyligen en fortsatt förlust, med 140 miljoner för 2012 (18 miljoner 2011). 
Det märks också på sista raden i marknadsledande Stadium att vins­terna sjunker, 2010 var resultatet över en kvarts miljard, 276 miljoner, i vinst. Men 2012 är den nere på 77.

tisdag 28 maj 2013

Nu hjälper inte ens subventioner mot arbetslösheten

Arbetsförmedlingen återsänder 20 miljarder till staten eftersom arbetsgivarna inte vill anställa ens när de får kraftiga subventioner:
Totalt var Arbetsförmedlingens budget i fjol 70 miljarder varav 20 miljarder gick till riktade åtgärder mot arbetslösa i form av lönebidrag, insatser för funktionshindrade och arbetsmarknadspolitiska program.

Men 3,4 miljarder som var tänkt att användas för att hjälpa arbetslösa skickades alltså tillbaka till staten när året var till ända. Totalt sedan 2008 handlar det om 19,7 miljarder som skickats tillbaka.

Enligt Clas Olsson som är biträdande generaldirektör på myndigheten är orsakerna flera. Men den enskilt viktigaste orsaken till att resurserna inte går åt är - paradoxalt nog - brist på resurser.

”Vi får inte fatt i tillräckligt med arbetsgivare till de subventionerade anställningar vi har. För att vi ska göra av med de pengarna krävs det ett fotarbete gentemot arbetsgivarna. Marknaden har inte varit så att vi har kunnat åstadkomma det med de resurser vi har haft”, säger han.
 Länk

"Fotarbete" lär inte hjälpa när det inte finns några vettiga jobb att utföra. Kampen för att skapa mer arbete blir allt dyrare och allt mer desperat. När ger politikerna upp?

fredag 24 maj 2013

3d-printad mat, livsmedelsindustrin och restaurangbranschen

Sortera det här under mer spekulativa framtidsscenarier:
He sees a day when every kitchen has a 3D printer, and the earth’s 12 billion people feed themselves customized, nutritionally-appropriate meals synthesized one layer at a time, from cartridges of powder and oils they buy at the corner grocery store. Contractor’s vision would mean the end of food waste, because the powder his system will use is shelf-stable for up to 30 years, so that each cartridge, whether it contains sugars, complex carbohydrates, protein or some other basic building block, would be fully exhausted before being returned to the store.
...
Pizza is an obvious candidate for 3D printing because it can be printed in distinct layers, so it only requires the print head to extrude one substance at a time. Contractor’s “pizza printer” is still at the conceptual stage, and he will begin building it within two weeks. It works by first “printing” a layer of dough, which is baked at the same time it’s printed, by a heated plate at the bottom of the printer. Then it lays down a tomato base, “which is also stored in a powdered form, and then mixed with water and oil,” says Contractor.
Länk

När butikshandeln till stora delar ersätts av näthandel finns restaurangbranschen kvar som tillflyktsort för okvalificerad arbetskraft. Men vad händer om 3d-printade måltider blir verklighet? Troligen kommer människor alltid att vilja laga mat "organiskt" och restauranger erbjuder förstås mycket mer än bara mat, men för vissa konsumenter lockar det nog att printa ut en måltid designad av valfri Michelinrestaurang i det egna köket.

torsdag 23 maj 2013

En absurd ögonblicksbild av läget 2013


Världen går i otakt: Nya gallerior öppnas samtidigt som e-handeln gör dem överflödiga, Socialdemokraterna ingår äktenskap med arbetslinjen samtidigt som den är överspelad, mer arbete ska skapas fast det inte längre behövs.

Näthandeln ökar "explosionsartat" första kvartalet 2013

Det verkar som att HUIs extrema scenario snart är verklighet:
E-handeln i Sverige ökar explosionsartat. Årets första kvartal står för den största ökningen sedan motsvarande kvartal 2007. Tillväxten är hela 18 procent.
...
– E-handeln växer i alla branscher men sport och fritid spurtar mest med 32 procent.
– Heminredning ökar med 26 procent.
– Kläder och skor ökar med 12 procent.

Raketfart hade hemelektronikbranschen på nätet, en ökning med 20 procent jämfört med 13 procent under samma period 2012. Hemelektronikhandeln som helhet minskade omsättningen med 5,5 procent.
 Länk

söndag 19 maj 2013

MOOCs och hotet mot svenska högskolejobb

Genom "massiva öppna onlinekurser" möjliggörs en rationalisering av utbildningssektorn likt den som just nu pågår i mediebranschen:
Hösten 2011 gav Sebastian Thrun och Peter Norvig en kurs över nätet som lockade 160000 studenter från 190 länder. Det var då den riktiga internetrevolutionen började för högskolan. I andra branscher har nätet skapat omstruktureringar och lett till nedläggningar. Hur kommer svenska lärosäten påverkas och vad händer med vår högre utbildning?
Thrun och Norvig gav en ”mooc”, massive open online course. En sådan består av en serie av korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas. Andra uppgifter bedöms av studenterna själva, så kallad peer assessment, och studenter delas in i grupper för att stödja varandra med inlärningen via sociala nät. 
Tusentals studenter kan på så vis hanteras utan större lärarinsats. På sikt ges högskolepoäng och studentbedömningar av kurserna. Studenter från hela världen läser mooc:s utan kostnad från några av de högst rankade universiteten i världen och intresset är stort. 
En faktor i framgången är att kurserna håller hög kvalitet både ämnesmässigt och pedagogiskt samt att de får prestige från Stanford, MIT, Harvard, Berkeley och de andra universiteten som erbjuder dem. Dessutom finns behov: För få studenter avslutar sina studier med goda kunskaper på avsatt tid; utbildningskostnader ökar. Moocs är en möjlighet till högre genomströmning, sänkta kostnader och ökad tillgänglighet globalt. Till exempel talar Thrun om en hundradollars masterexamen.
Ett möjligt scenario är helt nya MOOC-lärosäten:
Fria högskolor etableras som fullt ut bygger på mooc:s. Examinering sköts av kvalitetssäkrade institut, likt etablerad certifiering av kunskaper i allt från främmande språk till finansanalys. Syftet är att plocka isär utbildningar i sina beståndsdelar så att studenterna fritt kan välja dem som erbjuder bäst kurser, studie- och karriärstöd och certifiering av kunskaper.

Samma teknik som kan ge bättre resultat, lägre kostnader och nya högskoleformer öppnar också upp för global konkurrens. Det finns nu två vinstdrivande företag för mooc:s från Stanford, Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard, som inte är vinstdrivande. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor?
Länk

Knappast, men räkna med att jobb försvinner i högskolesektorn.

Nästa generations självscanningsmaskiner

är på väg:
Sedan några år har bolaget utvecklat olika system för självutcheckning, som röner ett allt större intresse inom handeln. Ett sådant system leder till kostnadsbesparingar och effektiviseringar, vilket innebär en stor marknadspotential.
Vid självutcheckning får konsumenten på ett snabbt och säkert sätt själv registrera sina varor vid kassadisken. Systemet har flera fördelar – bland annat bedöms svinnet minska. Resurser frigörs liksom butiksutrymme. Dessutom ökas tillgängligheten, eftersom alla kassor alltid är öppna.

Det senaste och mest uppmärksammade konceptet är den helautomatiska kassadisken Easyflow, som lanserades för två år sedan. Easyflow bygger på streckkodslös varuidentifiering, som bland annat identifierar, väger och anger pris på frukt och grönt utan streckkod. Itab tror att det system som Easyflow representerar kan bli branschstandard framöver. 
Easyflow är i full drift i en dagligvarukedja i Beneluxområdet. Det är den första driftsättningen, och installationen har utvecklats som förväntat. Nyligen har Itab även tecknat överenskommelse om en testleverans hos en av Europas största dagligvarukedjor. Det råder knappast något tvivel om att Easyflow är en framtidsprodukt, men det är svårt att bedöma när systemet slår igenom fullt ut. 
Länk

Ändå är detta bara ett steg på vägen till det verkligt revolutionerande självutcheckningssystemet.

måndag 13 maj 2013

Pensionera dig om 5 år



Early Retirement Extreme är en amerikansk blogg och folkrörelse skapad av Jacob Lund Fisker som själv gick i pension vid 33 års ålder. Han utlovar ekonomiskt oberoende inom en femårsperiod genom extremt sparande, smarta investeringar och billigt leverne. Hur det än må vara med realismen i detta löfte så är det ett intressant tecken i tiden - hans blogg är väldigt populär och han har även skrivit en bästsäljande bok. Jag tror tyvärr att motståndet mot arbetslinjen till stor del kommer att kanaliseras i denna typ av privata handlingar för att slippa hamsterhjulet medan den stora majoriteten hålls kvar i meningslösa jobb eller åtgärdsprogram. Men räkna med att även dessa privata initiativ kommer motarbetas av så kallade liberaler som vill tvinga människor att lönearbeta mot sin egen vilja, t.ex. genom att skifta skatten från arbete till konsumtion.

Tidigare inlägg i frågan här och här.

onsdag 8 maj 2013

Afrika vs robotarna

Anders Borg tror på Afrika. Det är möjligt att Afrika står inför en lysande framtid - låt oss hoppas - men ett problem nämns inte i artikeln: Hur tar man steget direkt från jordbrukssamhälle till postindustriellt samhälle/tjänstesamhälle i en värld utan (lågkvalificerade) industrijobb? Hittills har länder antingen gått vägen från jordbruk via industri till tjänster (Sverige, Sydkorea, snart Kina) eller haft naturtillgångar som gjort landet rikt trots bristfällig teknologisk och social utveckling (Gulfstaterna). För de afrikanska länder som saknar naturtillgångar står endast den första vägen öppen, men klarar man konkurrensen med nya billiga och högeffektiva industrirobotar? Kanske outsourcing som en källa till globalt välstånd (om än en väldigt bristfällig sådan) är uttömd?

Läs mer här.

måndag 6 maj 2013

Arbetslinjen döms ut av Nordea

”Den kraftiga och överraskande ökningen av arbetskraftsutbudet har kännetecknat utvecklingen de senaste åren. Regeringens reformer på arbetsmarknaden förefaller ha haft önskad effekt med bland annat ökat arbetskraftsdeltagande”, skriver Nordea i ett marknadsbrev. 
Fler i arbetskraften har fått arbetslösheten att stiga, trots att antalet sysselsatta i absoluta tal har ökat. 
”Sysselsättningsgraden har däremot inte ökat. Reformerna har höjt den potentiella produktionsnivån i den svenska ekonomin. Än så länge förefaller dock reformerna snarare ha resulterat i högre arbetslöshet än i ökad produktion”, skriver Nordea.
Länk

I klartext: Fler individer har gjorts tillgängliga för arbetsmarknaden - bland annat genom hårdare sjukskrivningsregler - men det finns inga jobb att söka. 

fredag 3 maj 2013

Handelns Utredningsinstitut spår kommande butiksdöd

Åtminstone om man läser mellan raderna:
E-handelns framfart ställer tuffa krav på framtidens fastighetsägare. Behovet av butiksytor kommer minska inom en snar framtid, enligt en rapport från HUI.
...
Rapporten presenterar tre olika scenarier över e-handelns framtida tillväxt under de kommande fem till tio åren. Oavsett hur snabb tillväxten blir så kommer utvecklingen bli kännbar i detaljhandeln. Och det kommer påverka den fysiska handeln i köpcentrum och vid butiksgator. HUI förutspår att dagens stora butiksytor kommer att bytas ut till mindre showroom, som till stor del fokuserar på kundtjänst och varuutlämning. 

Arbetstidsförkortning i Norge

Rika norrmän väljer i större utsträckning tid framför pengar:
Den genomsnittliga arbetstiden för norska heltidsanställningar har reducerats från 48 timmar 1962 till dagens 39 timmar i veckan, enligt norska Statistisk Sentralbyrå. Till det tillkommer tio extra semesterdagar. Och om man räknar med övertid, frånvaro och deltidsanställningar i beräkningen hamnar den genomsnittliga norska arbetstiden numera på 30 timmar i veckan.

Två forskare vid Statistisk Sentralbyrå menar att arbetstiden kommer att fortsätta minska framöver. 2060 kan den vara nere i 27 timmar i veckan ... 
Länk

Jag har tidigare spekulerat i ett scenario där den kommande (och på många ställen rådande) massarbetslösheten löses genom att den rikare delen av befolkningen frivilligt går ner i arbetstid eller pensionerar sig i förtid. Med fortsatta skattesänkningar och en bortdöende 40-talistgeneration med mångmiljontillgångar ser det bra ut för privilegierade 70- och 80-talister.

Detta scenario är på många sätt troligare än att politikerna skulle sänka den generella arbetstiden eller införa basinkomst. Tyvärr innebär det en ökad ojämlikhet, där arbetslinjen gäller för vissa och fritidslinjen för andra.

Å andra sidan skulle det inte förvåna mig om arbetslinjetänket sitter så djupt rotat i de borgerliga att man är beredda att återinföra arvsskatten (vilket vore en jättebra reform, men av rättviseskäl) för att tvinga människor att fortsätta jobba istället för att kunna pensionera sig i förtid.

onsdag 1 maj 2013

Skapa mer arbete, till varje pris

När man ifrågasätter varför politikens mål ska vara att skapa jobb så reagerar vissa och säger "Men vadå, jobb är väl bra?". Det slog mig därför, när jag läste Lennart Fernströms artikel, att kritiker av arbetslinjen bör använda formuleringen "skapa mer arbete" istället för "skapa jobb" när vi kritiserar denna.

Varför ska politikens uppgift vara att skapa mer arbete? Vem som helst hör ju att det är absurt. 

tisdag 30 april 2013

Näthandeln fortsätter att öka

E-handeln kan öka från dagens 5 procent till 13 procent på fem år. Det visar en färsk undersökning.
...
E-handeln växer kraftigt, som exempel ökade den med 20 procent i julhandeln då julhandeln som helhet inte slog rekord för första gången på 17 år.
...
De områden som drev e-handeln initialt var böcker, elektronik och kläder. Nu följer andra branscher efter.
Länk

Läs mer här. Näthandeln kommer att fortsätta öka i takt med generationsväxlingen bland konsumenterna. Den dag näthandeln uppgår till 20% av all försäljning i Sverige kan vi räkna med en hel del nedlagda köpcentrum och förlorade arbetstillfällen.

Överskott på civilingenjörer i USA

En av de största myterna i den politiska debatten är att vi behöver fler civilingenjörer (och i förlängningen att matematik är ett viktigt skolämne). I USA råder redan ett överskott på dessa:
Colleges, for instance, are already minting far more programmers and engineers than the job market is absorbing. Roughly twice as many American undergraduates earn degrees in science, technology, engineering, and math disciplines than go on to work in those fields. As shown in the EPI graph below, in 2009 less than two thirds of employed computer science grads were working in the IT sector a year after graduation.

Meanwhile, the unemployment rate for programmers is still stuck well above its pre-recession average.
Länk 

Det vore intressant att se liknande siffror för den svenska arbetsmarknaden. Se även ett tidigare inlägg om att mer utbildning inte hjälper mot strukturell och permanent arbetslöshet orsakad av den teknologiska utvecklingen. 

torsdag 25 april 2013

Göran Persson - en flummig miljöpartist

Göran Persson anser också att arbetstiden bör förkortas.

”Tidigare har man tagit ut produktivitetsökningen i ekonomin med kortare arbetstid. Men det gör vi inte längre. Det rimliga vore att kombinera långa arbetsliv med kortare arbetsveckor”, säger han.

”Men man ses nästan som en flummig miljöpartist om man pratar om detta.”
Länk

Tyvärr har även Miljöpartiet hoppat på arbetslinjen:
Miljöpartiet ser arbetslösheten som ett samhällsproblem att ta itu med gemensamt. En ny arbetslinje måste bestå av en politik för nya jobb. Den budgetmotion vi lämnar till riksdagen idag lägger grunden för en sådan ny arbetslinje.
...
Det saknas inte saker att göra i Sverige idag. Vi behöver en ny arbetslinje i form av en offensiv för nya jobb.
Länk

Jo, Per Bolund, det saknas meningsfulla heltidsjobb till alla svenskar och installation av nya solpaneler kommer inte att rädda arbetslinjen.

Minska skolmatematiken radikalt

Ny lagstiftning tvingar svenska barn att genomlida 120 timmar mer meningslös matematik i grundskolan. Ytterst få kommer att ha nytta av det i sina arbeten, eller glädje av det som privatpersoner, bortom de fyra räknesätten. Istället borde man minska utrymmet för skolmatematik radikalt och istället lära barn grundläggande logik, argumentationsanalys och kritiskt tänkande samt öka utrymmet för samhällskunskap och historia. Det har de glädje av både som privatpersoner och som demokratiska medborgare.

Kan vi inte satsa på allt? Nej, tiden i skolan är begränsad och man måste välja mellan ämnen.
Men lär man sig inte logiskt tänkande genom matematik? Nej, matematikens logik är kontextspecifik och har väldigt lite gemensamt med den logik vi använder i vardagen.
Men vi måste få fram fler civilingenjörer? Nej det måste vi inte.

Matematik orsakar skoltrötthet och tränger ut viktigare ämnen från skolans läroplan. Det är hög tid att inse att matematikkejsaren saknar kläder.

onsdag 24 april 2013

S vill skrota Fas 3

Fasansfulla Fas 3 kan snart vara historia:
Den hårt kritiserade fas 3 avskaffas – och ersätts av jobb i välfärden. Långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar.
...
Jobben i välfärden ska inte vara heltid, utan olika former av deltid. Tanken är att personerna som deltar ska kunna studera eller söka jobb den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna, enligt S-förslaget, att få en kollektivavtalsenlig lön.
...
Magdalena Andersson ser långtidsarbetslösheten som en ödesfråga för Sverige. – Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nerar det med utbildning, säger hon.
Länk

Sossarnas alternativ är klart bättre än Fas 3, inte minst för att det är mer humant. Men det är inte särskilt mycket mer meningsfullt. Inför basinkomst istället så kan människor umgås med varandra på fritiden istället för att arbetslösa ska tvingas umgås med människor som de inte känner eller bryr sig om.

Det tycks inte finnas på kartan för Magdalena Andersson att jobben försvinner. Men "problemet" (om man tycker att heltidsarbete för alla är eftersträvansvärt) är inte att människor står långt ifrån arbetsmarknaden, utan att det inte längre finns meningsfulla jobb åt alla.

tisdag 23 april 2013

Bloggen har nu en Facebooksida

https://www.facebook.com/bortomarbetslinjen

Gå gärna in och "gilla" och skriv egna inlägg osv. Inlägg kan endast läsas och skrivas av personer som gillar sidan.

Väl mött!

Börsmäklare och finansiella rådgivare ersätts av datorer



Slutet är nära för aktiv fondförvaltning:
Mitt i all krisrapportering kom häromdagen nyheten att CalPERS, pensionskassan för Kaliforniens offentliganställda och USAs näst största pensionsförvaltare, funderar på att gå över till passiv förvaltning. Då aktiv fondförvaltning är en del av bankernas verksamhet kan detta få stora konsekvenser för finansbranschen.

Att aktiv förvaltning av småsparares medel är populärt är något av ett mysterium: forskningen tyder på att det är närmast omöjligt att slå index varför det är svårt att förstå att kunderna är villiga att betala för aktiv förvaltning.
Länk

All förvaltning kan givetvis inte vara passiv men det kommer alltid att finnas aktiva privata investerare som datorerna kan ta rygg på - avlönade börsmäklare och så kallade finansiella rådgivare (läs: säljare) behövs i princip inte.

Rationaliseringar i mediebranschen

Det går inte en dag utan nya varsel i mediebranschen. Vad vi ser är en rationalisering där producenterna blir allt färre tack vare att de kan nå allt fler läsare/konsumenter genom modern informationsteknologi och eftersom storskalighet premieras.

Trenden blir extra tydlig nu när Sydsvenskan och DN slår ihop delar av sina redaktioner:
I morgon informeras cheferna på Sydsvenskan om en omfattande redaktionell integration. Sydsvenskan och DN ska samarbeta kring rad områden som utrikes, motor, resor och sport. 
...
För en vecka sedan fick cheferna på Sydsvenskan en vecka på sig att fundera över hur deras avdelning kan spara. Samarbete med DN kan vara ett sätt att minska antalet anställda. Ett 30-tal tjänster är en siffra som nämnts.

DN meddelade i dag att 50 personer frivilligt lämnar tidningen och att ett 20-tal kan komma att sägas upp. Minskningen kan genomföras med en mindre sänkning av kvaliteten om tidningen samtidigt samarbetar med Sydsvenskan.
Länk

Det ska bli intressant att se hur långt centraliseringen och rationaliseringen i mediebranschen kan drivas. Kanske slutar det med att Sverige har tre rikstäckande tidningar med ett hundratal anställda, samt tre lokaltidningar för större regioner. Plus ett stort antal oavlönade bloggar som skriver om lokala och nationella frågor.

Jobbslakten har bara börjat.

Vad kan vi lära av Tyskland? Inte mycket.

I den politiska debatten framhålls ofta Tyskland som ett exempel på ett land med låg arbetslöshet (särskilt ungdomsarbetslöshet) och framgångsrik exportindustri. Den låga arbetslösheten kan ifrågasättas - då den ligger på närmare 7 procent (vilket kanske anses vara lågt i dagens värld) - men visst är Tyskland exceptionellt starka vad gäller industriföretag och export. Problemet är inte alla kan vara Tyskland, antalet kvalificerade industrijobb är begränsat. Om Grekland, Frankrike, USA, Litauen och Sverige plötsligt "lär" av Tyskland så blir det inte många jobb per nation som skapas. Till stor del är kampen om kvalificerade industrijobb ett nollsummespel.

Men viktigare är att Tysklands exportframgångar till övervägande del beror på en nedtryckt eurokurs - lika dålig som euron är för Grekland, lika bra är den för Tyskland (som tjänar oerhört på eurosamarbetet trots gnället om bailouts).

Vid sidan av detta finns en del andra policys - nedpressade reallöner och lärlingsplatser för ungdomar - som knappast kan minska arbetslösheten annat än på marginalen, som också de är del av ett nollsummespel och som kan ha problematiska bieffekter (nedpressad köpkraft). 

Summa summarum: Det finns inte mycket vi kan lära av Tyskland, då deras position dels är svagare än vad som antyds i den politiska debatten och dels beror på en del särskilda omständigheter som antingen inte kan upprepas i andra länder eller som skulle förändras till det sämre om de upprepades i andra länder.

torsdag 18 april 2013

Taxichaufförer ersätts av självstyrande bilar

På lite längre sikt kommer taxichaufförsyrket (tillsammans med andra chaufförsyrken) försvinna när de självstyrande bilarna gjort entré. Människor färdas då i större eller mindre poddar mellan platser som de själva programmerat in i den röststyrda mjukvaran. Mer om självstyrande bilar här

tisdag 16 april 2013

Svar och kommentarer till Rasmus Fleischer

Rasmus Fleischer har skrivit ett inlägg om den här bloggen på Copyriot. Nedan följer valda citat samt mina svar och kommentarer.
"Även om det finns ett släktskap med den nya arbetskritiken, tar den okände bloggaren avstånd från etiketten: 'Som jag ser det är inte arbete i sig ett problem, däremot tvångsarbete (Fas 3), lönearbetstvång och överarbete.'"
För mig är "arbetskritik" alltjämt ett ganska luddigt begrepp. Som jag skriver i citatet ovan tycker jag att det verkar märkligt och onödigt att ta avstånd från "arbete" som sådant. Delvis är det en pragmatisk fråga - människor lär tappa intresse att lyssna om man buntar samman allt arbete, frivilligt och ofrivilligt, roligt och tråkigt, avlönat och oavlönat, i en och samma kategori. Radikalitet är inte nödvändigtvis en dygd. Delvis är det en intellektuell fråga - jag är rädd att arbetskritiken hamnar i ett fack av flummig fransk filosofi (postmodernism, existentialism, poststrukturalism eller något annat "fashionabelt nonsens") som lagt krokben för vänstern och progressiva krafter sedan 1968. Tydlighet, stringens, måttfullhet, avgränsade anspråk och begriplighet är bättre än extravagans, otydlighet, elitism, slutenhet, uppblåsta teorier/anspråk och trendighet (filosofer som popstjärnor). Därmed inte sagt att "arbetskritikerna" sysslar med det sistnämnda, men så snart man drar in fransk filosofi så finns den risken (Jag är säkert orättvis men få saker gör mig så irriterad som självutnämnda progressiva anti-modernister och upplysningskritiker). Och visst, jag är själv ofta polemisk och gör stora anspråk utifrån begränsad eller obefintlig empiri men detta är en politisk blogg och inte en akademisk publikation. Jag tillåter mig att skjuta från höften emellanåt. 
"Går det att tänka sig ett samhälle baserat på varuproduktion och pengar, men där arbetssamhällets logik byts ut mot en annan – typ en robotlogik? Eller är arbetssamhället synonymt med kapitalismen? I det senare fallet går det knappast att tänka sig “politiska lösningar” på arbetslösheten."
"Arbetssamhällets logik" i citatet som Fleischer hänvisar till får nog betraktas som en rätt slapp retorisk figur. Vad jag menar är att nuvarande politiska arbetslinje - där jobbskapande står i fokus - bör ersättas av en mer realistisk och human politik där arbetstidsförkortning och/eller basinkomst utgör bärande inslag. Frågan om en sådan politik är möjlig att genomföra inom ramen för ett kapitalistiskt system är intressant och kan egentligen bara besvaras genom empiri som ännu inte finns. Dock vet vi att arbetstidsförkortningar var möjliga att genomföra i mitten av förra seklet i kapitalistiska stater. Jag tror generellt att man ska vara försiktig med begrepp som "kapitalism" och "arbetssamhälle" om man skriver i vetenskapligt syfte - det gäller att noga precisera vad man menar och gärna använda en mer avgränsad terminologi. Men, återigen, detta är ingen akademisk publikation utan en politisk blogg.
"Bloggen i fråga företräder såväl politisk som teknologisk determinism, med optimistisk grundton".
Angående teknologisk utveckling så är jag optimist på kort och medellång sikt men mer pessimistisk på längre sikt, vilket jag antydde i ett tidigare inlägg. Determinism är kanske att ta i, men jag är materialist i den mening att jag menar att nya tekniker ofta förändrar världen oberoende av människors avsikter, språk och föreställningar - på gott och ont.
"Teknikens utveckling möjliggör en massa saker, men den leder knappast per automatik till att det blir lättare att klara sig på mindre inkomst. Inte heller kan vi räkna med att “billiga solpaneler” kommer att bli tillgängliga i framtiden – särskilt inte som dagens tillverkning och distribution av solpaneler i sig sitter djupt i oljeberoendet."
"Per automatik" är ett drastiskt uttryck men som jag ser det verkar det rimligt att tro att den teknologiska utvecklingen gör att våra basbehov, och åtskilliga behov bortom dessa, kan uppfyllas till en allt lägre kostnad. Angående solpaneler så är oljeberoendet en faktor i nuläget men knappast på sikt. Den som lever får se. Fleischer gör även en kritisk observation i relation till mina argument om smarta telefoner och en kommande teknikplatå - han har säkert rätt i denna men jag vill hävda att de smarta telefonerna alltjämt lett till minskade totalkostnader för konsumenter och att de problem han beskriver är övergående i takt med att kostnaderna för smarta telefoner sjunker ytterligare.
"Skillnaden är att värdekritikerna, som utgår från Marx, även ser till frågan om improduktivt arbete, alltså sådant arbete som inte resulterar i varor, men som måste finansieras genom varuproduktion. Då blir det svårare att se en möjlig lösning i basinkomst, eller över huvud taget i politiska beslut."
Här rör vi oss på för mig okänt teoretiskt territorium, men om jag tolkar Fleischer rätt menar han att nya jobb skapas i tjänstesektorn vilka mest handlar om att "realisera mervärdet, hävda sig i konkurrensen, administrera penningflöden, etc". Så har det ju varit de senaste 30 åren men nu ser vi hur bankerna kraftigt minskar sin personal samtidigt som datorer ersätter börsmäklare. Klockan klämtar även för så kallade white collar-jobb.
"Nu till den politikdeterminism som lyser igenom på “Bortom arbetslinjen“. Bloggaren utgår optimistiskt från att arbetslinjen är något av en religiös övertygelse, vars dagar är räknade. Den kommer “sannolikt att kollapsa när arbetslösheten når 15% eller mer och politikerna slutligen vaknar från sin dvala.” Men “i praktiken kommer luthersk arbetsmoral hos befolkningen, särintressen (arbetsgivare, fack, byråkrater) och fega och visionslösa politiker att bjuda stort motstånd”."
Här vill jag återigen framhålla att bloggen är en politisk blogg och ingen akademisk publikation (jag hoppas att detta svar inte uppfattas som fegt eller undvikande utan snarare som en nedtoning eller kvalificering av anspråken), även om den emellanåt refererar till akademisk forskning. Jag tror inte på politisk determinism rent ontologiskt - dvs att den politiska utvecklingen skulle vara ödesbestämd och opåverkbar genom politisk kamp, argumentation, av slumpmässiga incidenter osv. Tvärtom kan min blogg ses som ett försök att påverka politiken i mikroskopisk skala. Eventuella påståenden om att arbetslinjen snart är historia ska förstås som performativa yttranden snarare än empiriska försanthållanden. Jag vill hjälpa till att formera den opinion som en dag gör arbetslinjen till historia och jag vill nå ut till en så bred publik som möjligt. Därav det ibland något slagordsmässiga tonfallet och bristande nyanseringar/kvalificeringar. Med det sagt så vidhåller jag att den teknologiska utvecklingen bär på egna kausala krafter som påverkar politiken i en riktning som inte helt kan förutses men som inte heller är helt oförutsägbar.
"I konsekvens med idén om basinkomst/medborgarlön, argumenteras även för minskad invandring, eller åtminstone för att en lägre andel av invandrarna till Sverige ska beviljas medborgskap. Det är inte särskilt svårt att föreställa sig en framtid där medborgarlön har införts och där arbetsmarknaden blivit extremt rasifierad, delad i två delar: en för medborgare som har möjlighet att tacka nej till skitjobb, en för de icke-medborgare som saknar alternativ."
Det stämmer att jag menar att basinkomst idag knappast kan förenas med öppna eller nästan öppna gränser (istället bör man satsa mer - mycket mer - på tillfälliga lokala flyktingläger, bistånd och hjälp till självhjälp för människor från utsatta länder). Den framtid som Fleischer målar upp måste undvikas, exakt hur man gör detta är en fråga som tål att funderas vidare på. Men det är väl inte otänkbart att man sätter en (generös) undre gräns för löner och arbetsvillkor som gäller för alla arbetstagare inom landets gränser oberoende av deras medborgarskap. Den långsiktiga lösningen måste dock - som alltid - vara att arbeta för en värld där ingen tvingas ta skitjobb oavsett var de är födda, genom att generellt avskaffa fattigdom och nöd. Kanske genom att varje enskild nation inför basinkomst för sina medborgare?

Avslutningsvis vill jag tacka Rasmus Fleischer för att han uppmärksammar denna blogg och för hans insiktsfulla kommentarer och sammanfattning av dess innehåll.