Jag påminns om integrationspolitikens svårigheter i ett samhälle med strukturell och permanent (teknologisk) arbetslöshet när jag läser denna artikel. Genom förbättrad språkundervisning med Australien som förebild kan, hävdar artikelförfattaren, människor beredas tillträde till en arbetsmarknad ... som inte finns. Integration genom arbete är helt enkelt inte längre möjlig, eftersom det inte finns några lediga och meningsfulla jobb som behöver utföras. Tyvärr är det inte säkert att basinkomst är lösningen på detta probelm - tvärtom kan denna bidra till att öka det kulturella utanförskapet genom att göra det möjligt för människor att leva hela sina liv inom den egna gruppens geografiska och mentala ramar. Kanske måste vi ge upp drömmen om ett helt integrerat samhälle, åtminstone de närmaste hundra åren?
Givetvis är det viktigt med förbättrad språkundervisning då den möjliggör kontakter mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. Men glöm integration genom nya arbeten - på sin höjd kan vi få en integration genom gamla arbeten om man låter majoritetsbefolkningen arbeta mindre och invandrarna ta de jobb som fortfarande behöver utföras. Det kan visa sig att detta är framtidens integrationsmodell, även fast den ter sig problematisk ur ett jämlikhetsperspektiv.
Givetvis är det viktigt med förbättrad språkundervisning då den möjliggör kontakter mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. Men glöm integration genom nya arbeten - på sin höjd kan vi få en integration genom gamla arbeten om man låter majoritetsbefolkningen arbeta mindre och invandrarna ta de jobb som fortfarande behöver utföras. Det kan visa sig att detta är framtidens integrationsmodell, även fast den ter sig problematisk ur ett jämlikhetsperspektiv.