Teknologisk arbetslöshet, södra Europa och tredje världen

Man kan tycka att denna blogg har ett pessimistiskt budskap, men i grunden ser jag teknologisk arbetslöshet som en möjlighet att skapa ett samhälle med mer fritid och välstånd åt alla, om bara medborgare och politiker förmår att välja rätt väg.

Dock måste jag erkänna att jag är pessimistisk, på kort och medellång sikt, när det gäller södra Europa och stora delar av den så kallade tredje världen. Låt oss börja med södra Europa: arbetslösheten är på väg mot 30%, staternas finanser är urusla, de kan inte devalvera sin valuta och ekonomierna saknar konkurrenskraft. Hur ska de kunna vända på skutan? Jag ser det bara inte. De kan inte konkurrera med löner, de kan inte konkurrera med högutbildad och effektiv arbetskraft (det finns en begränsad efterfråga på detta och här har norra Europa, resten av västvärlden samt delar av Asien ett ointagligt försprång) och de har inga naturtillgångar att tala om. Turism? Ja det skulle vara det då. 

Vad gäller tredje världen så ser förutsättningarna förstås mycket olika ut beroende på länders naturtillgångar osv. Men generellt finns en risk att den teknologiska utvecklingen gör det omöjligt för dessa länder att följa den väg som västvärlden tagit och som Kina är på väg att följa, det vill säga att gå från låga löner och industrialisering till relativt välmående tjänstesamhälle. Det verkar nämligen som att okvalificerade jobb inte längre skickas vidare till länder med lägre lönenivåer utan helt enkelt försvinner eller ersätts med robotar. Om dessa länder inte kan konkurrera med låga löner, och heller inte med en högutbildad och effektiv arbetskraft - vad finns då kvar? Export av naturtillgångar i dessa länder tycks endast gynna en liten elit och har snarast en negativ inverkan på möjligheten till demokratisering, som Fareed Zakaria och andra har visat. 

Alternativ "lösning" på jobbkrisen

Jag har tidigare argumenterat för att vi är på väg mot en strukturell och permanent arbetslöshet på uppåt 20% i norra Europa och högre i södra Europa. Detta kommer förstås ta ett antal år då flera av de automatiseringsprocesser och -tekniker som beskrivit i bloggen ännu är i sin linda. Jag har föreslagit generell arbetstidsförkortning och/eller basinkomst/medborgarlön som lösning på de problem som uppkommer i den teknologiska arbetslöshetens spår. Frågan är hur realistiska dessa lösningar är? I teorin är de fullt möjliga - det finns många som har kalkylerat och kommit fram till detta - men i praktiken kommer luthersk arbetsmoral hos befolkningen, särintressen (arbetsgivare, fack, byråkrater) och fega och visionslösa politiker att bjuda stort motstånd.

Ett alternativt och kanske mer realistiskt - i ovanstående mening - scenario är att vi har tvåsiffriga arbetslöshetssiffror under lång tid tills de demografiska förhållanden lett till en stor andel äldre människor som står utanför arbetsmarknaden och där delar av befolkningen i arbetsför ålder är så välbärgade (främst på grund av mångmiljonarv från föräldragenerationen samt sjunkande levnadsomkostnader tack vare den den teknologiska utvecklingen) att den frivilligt går ned i arbetstid. I så fall kanske arbetslösheten åter sjunker till en låg nivå. Problemet är att det kommer ta lång tid tills vi är där - ett par decennier i Sverige - och att arbetstiden kommer att fördelas ojämlikt beroende på förmögenhet och familjetillhörighet.

Även i detta alternativa scenario kommer Fas 3 att framstå som alltmer absurt, istället kan man tänka sig en villkorslös a-kassa (i praktiken förtidspensionering) till den tiondel av befolkningen som står längst ifrån arbetsmarknaden. En slags medborgarlön för proletärer. 

Läsvärd artikel om Fas 3

"Fas 3". Det låter som en slutförvaringsstation. Och just så upplever många av deltagarna det hårt kritiserade programmet: En plats där människor förvaras. Sysselsätts med meningslös terapi. Eller utnyttjas som gratis arbetskraft. Riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) utmanade nyligen sin namne arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en interpellationsdebatt i riksdagen. Då drog hon sig inte för att kalla Fas 3 för "slavarbete".
– Många anordnare har startat bara för att lägga beslag på de här femtusen kronorna. Jobbfabriken är ett exempel. Uppgifterna är meningslösa, säger Hillevi Larsson.
...
Salo är frän kritiker av Fas 3. – Katastrofalt för den arbetslöse. Antingen meningslös förvaring eller arbete utan lön, sammanfattar kollegan Johan Andersson, som själv har erfarenhet från ett Fas 3-projekt där han våren 2010 "fikade bort några månader av sitt liv".
...
– Deras viktigaste projekt kallas "Livsboken". Man ska leta upp en äldre person som berättar om sitt liv. Det är helt meningslöst, säger Ann. Ett annat av Jobbfabrikens projekt kallades "turism". – Då skulle vi ge oss ut på stan och berätta för turister vad som finns att titta på i Malmö. Det gav mig absolut ingenting. 

Länk

En dag kommer vi att se tillbaks på det här vansinnet och undra hur det var möjligt i ett civiliserat, modernt och "upplyst" samhälle som hade råd att ge alla medborgare en villkorslös basinkomst. Varför kritiserar inte mainstreamliberaler detta? Basinkomst/medborgarlön är ett verkligt liberalt alternativ till den dyra, byråkratiska och ineffektiva Fas 3-stalinismen. 

För övrigt har inte heller Socialdemokraterna fattat hur verkligheten ser ut (ur artikeln): 

Vad Socialdemokraterna vill göra istället med de drygt trettiotusen människorna i Fas 3 är dock inte helt klart. Man talar om utbildning. Andra typer av subventionerade anställningar, men med riktig lön.– Ambitionen är att så många som möjligt ska komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, sade Ylva Johansson.

Suck. Jobben finns inte och kommer inte, Ylva Johansson. 

Ökad polarisering mellan arbetare och arbetslösa

Reallöneökningarna når toppnivåer både 2012 och 2013, medan de arbetslösa får det stadigt sämre.
...
Men samtidigt står varslen om uppsägningar som spön i backen. Många kommer att förlora jobbet framöver och för dem väntar en a-kassa som inte har inflationsjusterats sedan 2002 – det vill säga värdet av ersättningen har tappat betydligt när allt annat blivit dyrare. Bara sedan 2006 har de som går på a-kassa, utan speciell arbetslöshetsersättning från fackens försäkringar, tappat omkring 2.800 kronor i månaden.

Länk

Jag kan förstå argumenten bakom slagordet att det ska "löna sig att arbeta" (även om det bortser från att det framför allt är höginkomsttagare som vinner på nuvarande politik). Både den luthersk-moraliska hållningen att man ska göra rätt för sig och den ekonomisk-vetenskapliga teorin om att höga ersättningsnivåer minskar incitamenten för arbetslösa individer att söka jobb kan kännas intuitivt rimliga. Problemet är att dessa argumenten inte håller i en situation av permanent och strukturellt betingad arbetslöshet. Det finns helt enkelt inte heltidsjobb till alla, om man med heltid menar drygt åtta timmars arbete fem dagar i veckan. Som jag har skrivit tidigare så kommer arbetslinjen sannolikt att kollapsa när arbetslösheten når 15% eller mer och politikerna slutligen vaknar från sin dvala. Fram tills dess kommer vi att fortsätta se en polarisering mellan de som har jobb och de som utan egen förskyllan tvingas in i (relativ) fattigdom och meningslösa tvångsåtgärder (Fas 3). 

Teknologisk utveckling och basinkomst/medborgarlön

Hittills har jag skrivit om basinkomst/medborgarlön som en möjlig lösning på den ökade arbetslöshet som följer på den teknologiska utvecklingen. Men den teknologiska utvecklingen gör också denna lösning mer rimlig: Det kommer i framtiden att vara enklare att klara sig på en mindre inkomst eftersom den teknologiska utvecklingen gör att priserna på fysiska produkter och även en del tjänster sjunker. Den innebär också att människor behöver köpa färre saker, t.ex. en smart mobiltelefon istället för alla de produkter som den smarta mobiltelefonen ersatt, eller ett Spotifykonto och en dator istället för stereo och cd-skivor. Vidare kan man förvänta sig att energipriserna sjunker när de alternativa energislagen på allvar slår igenom, t.ex. om människor kan producera sin egen el med hjälp av billiga solpaneler. I framtiden kan det därför vara möjligt att leva ett gott liv på motsvarande dagens existensminimum i Sverige.

Exkurs 1: Jag inser att det finns invändningar mot detta resonemang, t.ex. att människor alltid kommer att jämföra sig med andra och därför inte nöjer sig med att vissa basbehov är uppfyllda, eller att nya dyra teknologiska produkter tillkommer som anses nödvändiga av framtidens människor. I grunden tror jag dock att resonemanget är riktigt.

Exkurs 2: Samma argument kan förstås användas för att stödja en generell arbetstidsförkortning med sänkta löner.  

Snabbmatsjobben automatiseras, del 2

A hamburger-making robot that can create 360 perfectly made burgers an hour promises to usher a new era for fast food restaurants. Called Burgeon, the new robot that promises to make fresher, more consistent burgers, could replace thousands of low-paid workers in burger bars across the world.
...
Created by Momentum Machines, the team behind the food-bot includes members trained in mechanical engineering, control systems, and physics at top tier institutions in the US; Berkeley, Stanford, UCSB, and the university of Utah.

Länk

Billigare, snabbare, bättre och mer hygieniskt - what's not to like? Förutom förlusten av arbetstillfällen då, men det kanske inte är något att beklaga när det gäller just denna typ av jobb.

Paul Krugman om teknologisk arbetslöshet

Mainstreamekonomer har hittills varit skeptiska till tesen om teknologisk arbetslöshet, huvudsakligen pga historiska orsaker - de jobb som försvann inom jordbruket ersattes av nya jobb inom tillverkningsindustrin och jobben som försvann inom tillverkningsindustrin ersattes av nya jobb inom tjänstesektorn. Motargumentet är förstås att historien inte alltid upprepar sig och att teknologisk utveckling i synnerhet kan leda till brytpunkter där världen för alltid förändras.

Kanske börjar mainstreamekonomernas skepsis nu avta. Nobelpristagaren Paul Krugman uppmärksammar på sin blogg att den ekonomiska ojämlikheten i allt mindre utsträckning handlar om löneskillnader mellan arbetare; istället ser vi en polarisering mellan arbete och kapital som bland annat beror på teknologisk arbetslöshet:

The American economy is still, by most measures, deeply depressed. But corporate profits are at a record high. How is that possible? It’s simple: profits have surged as a share of national income, while wages and other labor compensation are down. The pie isn’t growing the way it should — but capital is doing fine by grabbing an ever-larger slice, at labor’s expense.
...
Indeed, recent college graduates had stagnant incomes even before the financial crisis struck. Increasingly, profits have been rising at the expense of workers in general, including workers with the skills that were supposed to lead to success in today’s economy.
...
Why is this happening? As best as I can tell, there are two plausible explanations, both of which could be true to some extent. One is that technology has taken a turn that places labor at a disadvantage; the other is that we’re looking at the effects of a sharp increase in monopoly power. Think of these two stories as emphasizing robots on one side, robber barons on the other.

Länk

MP-motion om basinkomst debatteras

idag i Riksdagen. Tyvärr kommer det nog dröja ytterligare en tid innan basinkomst/medborgarlön blir verklighet i Sverige. I vägen står en föråldrad luthersk moral och ett antal starka särintressen (byråkrater, vissa fackföreningar, vissa arbetsgivare m.fl.).

Men en dag kommer polletten slutligen att trilla ned hos politikerna: jobben kommer inte utan försvinner tvärtom i ökande takt. Man kan då välja 1. att subventionera och/eller tvångskommendera människor att utföra meningslösa arbeten (hålla upp dörrar, koka kaffe etc.), 2. att genomföra en generell arbetstidsförkortning, eller 3. att införa basinkomst/medborgarlön.

Ur motionen:

Allt färre kan producera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten, i tillräcklig mängd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. När, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land växer snabbare än BNP så minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbetsvolymen. Och det är just detta tillstånd som kännetecknar flertalet av dagens industriländer.
...
Trots detta, försöker regeringar av olika politisk färg, till varje pris och med konstlade medel, hålla människor sysselsatta. Och genom mördande reklam underhålls en ekologiskt ohållbar konsumtionsbrasa, som påstås kunna råda bot på arbetslösheten men sällan gör det. Tiden är nu mogen för att tänka utanför boxen och våga pröva radikalt annorlunda lösningar.
...
När denna ”omöjliga idé” prövas i praktiken visar det sig att människor är åtskilligt mer kreativa än vad de får möjlighet att visa i dagens ofta hårt disciplinerade och stressiga arbetsliv.

Internet och högre utbildning

Med internet möjliggörs en utveckling för högre utbildning liknande den inom mediebranschen: ett fåtal prestigefulla universitet erbjuder undervisning för en låg avgift till en världspublik och konkurrerar därmed ut de halvstora aktörer (universitet och högskolor) som tidigare funnits på marknaden. Med hjälp av informationsteknologi kan lärosäten som Harvard ge studenter överallt möjligheten att lyssna på högkvalitativa föreläsningar och använda interaktiva program av olika slag (samt ordna seminarier över Skype eller liknande). Sedan etablerar man filialer runt om i världen där studenterna kan examineras muntligt eller skriftligt och få ut examensbevis.

In 2009, about 29 percent of college students took at least one course online; by 2014, that number is projected to increase to 50 percent.
...
The most promising initiatives involve cooperation between and among schools. Massachusetts Institute of Technology and Harvard University recently announced a $60 million initiative to create edX, described as “a transformational partnership in online education” that will “enhance campus-based teaching and learning and build a global community of online learners.” Through video and immediate feedback, students will be able to take online versions of MIT and Harvard courses that include exams, papers and even laboratories.

Länk

Hur påverkas jobben?

This doesn't just mean a different way of learning: The funding of academic research, the culture of the academy and the institution of tenure are all threatened.
...
Because the current college system, like the newspaper industry, has built-in redundancies, new Internet efficiencies will lead to fewer researchers and professors. Every major paper once had a bureau in, say, Sarajevo -- now, a few foreign correspondents' pieces are used in dozens of papers. Similarly, at noon on any given day, hundreds of university professors are teaching introductory Sociology 101. The Internet makes it harder to justify these redundancies. In the future, a handful of Soc. 101 lectures will be videotaped and taught across the United States. 

Länk

Algoritmer ersätter läkare?

Dr A. will get better and better and will go from providing “bionic assistance” to second opinions to assisting doctors to providing first opinions and as referral computers (with complete and accurate synopses and all possible hypotheses of the hardest cases) to the best 20% of the human breed doctors. And who knows what will happen beyond that?

Länk

Jag är själv skeptisk till en framtida helt automatiserad/robotiserad sjukvård, främst därför att mänskliga relationer är en så central del av denna verksamhet. Sjukvård, skola och äldreomsorg kan säkert effektiviseras genom ny teknologi men generellt tror jag att vi kommer få se ett ökat antal jobb inom dessa sektorer (på grund av den demografiska utvecklingen). Denna ökning kommer dock inte på långt när att kompensera för alla jobb som försvinner i resten av samhället.

Pilotyrket automatiseras

Passagerarplan som flygs utan piloter kan bli verklighet i framtiden. Redan om några veckor ska ett förarlöst passagerarplan flyga från Lancashire till Skottland för att testa så att tekniken fungerar.
...
Att göra passagerarplan förarlösa och i stället låta piloter styra via kontrolltorn på marken skulle både vara revolutionerande och spara mycket pengar. Används samma teknik som militären redan tagit fram kan man spara ytterligare pengar dessutom.  

Länk

Lågprisbolag som Ryan Air kommer vara de första som flyger förarlöst och sedan kommer resten av branschen följa efter. På något längre sikt kommer robotar att styra planen från marken (med ett fåtal mänskliga piloter som backup) ungefär som Googles bilar. Pilotyrket är historia.

Föredrag om basinkomst/medborgarlön

Länk

Facebookgrupper att gå med i:
Basinkomst
Basinkomst Stockholm

Libertarianism och medborgarlön

Medborgarlön uppfattas ibland som en vänsterreform, men allt oftare ser man att den förespråkas av s.k. libertarianer/nyliberaler/klassiska liberaler, ofta i kombination med platt skatt. Det främsta argumentet torde vara att en villkorslös basinkomst ökar individers egenmakt - de slipper svälta och ta vilka jobb som helst, men de kan också arbeta i den utsträckning som de vill beroende på vilken levnadsstandard de önskar. Ett annat starkt argument är att man i ett slag kan avskaffa dyra, ineffektiva och ofta förtryckande statsorgan som Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassan. Man kan också minska regleringen av arbetsmarknaden eftersom arbetstagarnas förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren stärks och man närmar sig därmed det libertarianska idealet om lönearbete som ett kontrakt mellan två fria parter.

Arbetslinjen och verkligheten

Regeringens tremiljarderssatsning på jobbcoacher har inte lett till fler jobb. Det visar en ny rapport som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har gjort på uppdrag av regeringen. Antalet inskrivna hos arbetsförmedlingen var lika många innan som efter att de arbetssökande hade varit hos en jobbcoach.

Långtidsarbetslösa Samina Sputzanin, som är utbildad affärslogistiker, är en av de cirka 300 000 personer som varit hos en jobbcoach, men hon har inte fått något arbete.
– Hur jag upplevde det? Jag fick inget ut av det. Det var bara bortkastad tid. Då fick vi titta på filmer på tv. Det var Kay Pollack och en kille som liknar honom, sedan fick vi bara sitta där och prata om det som vi ville, säger hon.

Länk

Istället för att sänka den generella arbetstiden så skapar man dyra och meningslösa tvångssysselsättningar. Arbetslinjen framstår allt mer som ett amalgam av Luther och Stalin. 

(Se även DN)

Anders Borgs prognos för arbetslösheten 2014:

5%

"Europas bästa finansminister" och tillika arbetslinjens främsta förespråkare tjänar som ett gott exempel på bubblan som politikerna lever i - alliansen såväl som S. Jobben kommer, bara vi väntar lite till, justerar någon marginalskatt, förbättrar utbildningen, ökar flexibiliteten. Eller?

Arbetsförmedlingens nya prognos

Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen minskar med sammanlagt 40.000 personer under 2013-2014. Samtidigt stiger arbetslösheten till 8,4 procent 2013.

Länk

Å ena sidan känns den här prognosen alltför optimistisk, jag tror att det finns risk för uppåt 10% arbetslöshet inom de närmaste två åren (och mer än så längre fram). Å andra sidan kommer alliansen knappast att tillåta en öppen arbetslöshet på 10% innan valet, utan man kommer använda ofinansierade stimulansåtgärder och diverse trixande med systemen för att pressa ned siffrorna.

Lönernas andel av BNP minskar

i USA, medan vinsternas andel kraftigt ökar. Bakomliggande faktorer är bland annat en ökad produktivitet som kommer ägarna till del och en minskning av arbetskraftens storlek på grund av teknologisk utveckling och rationaliseringar i spåren av denna.

Bilbranschens strukturella kris

Nu faller bilmarknaden i Europa hårt. Från nära 15 miljoner bilar toppåret 2007 ner 11,8 miljoner bilar i år, enligt analysfirman LMC Automotive – som siar att nästa år blir ännu sämre.

...

– Bilar är inte längre en statussymbol. Folk föredrar Ipad-skärmar eller smartphones framför bilar.Orden kommer inte från en ordrik framtidskonsult på Kairos Future. Det är Arnaud Deboeuf, i Renaults ledningsgrupp, som helt nyligen tog bladet från munnen.Det går nämligen inte längre att blunda. Konsultbolaget TNS gjorde nyligen en global studie som sade att unga alltmer ser bilar som redskap – inte drömmar eller status. Och andelen unga hushåll utan bil i Tyskland har ökat från 20 procent 1998 till 28 procent 2008 

.... 

Den sammantagna slutsatsen är självklar: Nedgången i västvärlden är inte konjunkturell utan strukturell.

Länk

Konsekvens för jobben? Uppsägningar inom produktion, försäljning och reparation, vilken endast till liten del ersätts av ökad personal inom kollektivtrafiken.

3D-printing och arbetslöshet

3D-printing är redan verklighet och 3D-printers kommer inom ett par års tid att finnas i vanliga människors hem. Genom att själv designa - eller ladda ned en ritning på - en produkt och sedan trycka på en knapp får man den snabbt och enkelt utskriven i valfri kombination av material (plast, glas, metall osv.):

Vad innebär detta för arbetslösheten? I början kommer 3D-printing främst att hota försäljningen av enklare och mindre produkter såsom skruvar, spikar och reservdelar. Clas Ohlsson får alltså se upp. Inte bara försäljningsjobb försvinner utan även jobb inom transport, lagerhållning och reparation. På något längre sikt kommer klädhandeln, skohandeln och andra försäljningsställen av mer komplicerade produkter att påverkas. Kanske kommer även matvaruaffärer att påverkas, om utvecklarna av 3D-printing lyckas utveckla printing av organiska material (vilket inte är så långsökt som det låter - det finns en stor efterfrågan på mänskliga organ inom sjukvården).

Läs mer här.