Återindustrialisering utan nya jobb

Industrin flyttar tillbaks till västvärlden men jobben försvinner på vägen:

Nu ska det sägas att just återindustrialisering passar ABB som hand i handske. För även om lönerna stiger i Asien så är de fortfarande klart lägre än i till exempel Europa. Men det är då företaget drar fram sitt ess ur rockärmen - roboten. Roboten kan ju arbeta dygnet runt, kräver inga löneförhöjningar, bryr sig inte om ifall arbetsuppgiften är farlig och långtråkig eller om arbetsmiljön är trist, kall och mörk. Dessutom är ju roboten aldrig bakfull, förkyld eller ofokuserad. 

– Vårt huvudargument är att vår utrustning gör produktionen mer effektiv. Visst sparar man pengar men det är den ökade konkurrenskraften som är viktigast för kunden, säger Mikael K Svensson.Fast numera talar ABB inte heller om att sälja robotar utan om att sälja lösningar. Många av bolagets kunder kommer fortfarande från bilindustrin men nya kunder kommer från elektronikindustrin och livsmedelsindustrin. Till skillnad från bilföretagen finns där inte ingenjörer i överflöd. ABB:s forskningsavdelning måste alltså ta fram delvis nya robotstationer, nya standardiserade lösningar, berättar forskningschef Pierre Mikaelsson. 

– Det handlar om att erbjuda färdiga stationer för att packa alltifrån schampoflaskor till ostar. Robotarna måste vara enkla att köra och dessutom ska det gå att bygga upp liknande stationer på flera olika fabriker runt om i världen 

.... 

Jobbfrågan är känslig. Världens politiker vill ha produktion men de vill också ha jobb. Givetvis effektiviserar företagen när de flyttar produktion eller bygger nya fabriker. Det som var 100 jobb på ett ställe är troligen färre på ett annat. Ni har kunnat läsa i SvD om Thermia som valt att flytta hem sin produktion av värmepumpar till Arvika. Då blev 50 jobb i Polen till 30 jobb i Sverige. Volvo personvagnar har också beskrivit skillnaden mellan sina två fabriker i Kina och Sverige - i Göteborg svetsar robotar hela karossen, alla 4 500 svetspunkterna. I Chengdu gör människor 60 procent av jobbet, robotarna 40 procent. 

... 

Återindustrialiseringen är en möjlighet för ABB. Men det gäller samtidigt att vara innovativ och snabb nog för att dra nytta av trenden. ABB:s forskare arbetar just nu med att ge robotarna bättre förmågor, sensorer för artificiell syn, hörsel och känsel.

Länk

Arbetslösheten är ett attitydproblem

enligt Magnus Henrekson och Tino Sanandaji. Genom att träna barn och unga att bli mer flitiga och disciplinerade ges de möjligheter att ta jobb - som inte finns... Detta är grundproblemet med forskning och politik som utgår från arbetslinjen. Jobben finns inte och kommer inte utan försvinner tvärtom i allt högre takt. Att i detta läge satsa på utbildning av arbetskraften är meningslöst. Det enda det leder till är ökad konkurrens om de få jobb som finns, inte till fler jobb (såvida människor inte blir entreprenörer och egenföretagare men även för dessa grupper är utrymmet begränsat).

Vi måste förbereda oss för ett samhälle bortom arbetslinjen. Lösningen är inte bättre utbildad arbetskraft utan mindre arbete.

Arbetsförmedlingens chef saknar kontakt med verkligheten

Nog för att politikerna är verklighetsfrånvända, men AF-chefen Angeles Bermudez-Svankvist tar ändå priset:

Redan förra året placerade sig Arbetsförmedlingen längst ned på Sifos så kallade anseendeindex som mäter allmänhetens förtroende och i år har värdet sjunkit ytterligare. Från minus 21 till minus 27, det största tappet av alla myndigheter som mäts.
...
Angeles Bermudez-Svankvist understryker att det pågår projekt med att byta ut en ålderdomlig it-plattform och att det svåra läget på arbetsmarknaden påverkar förtroendet bland de jobbsökande.
–Om vi får 10–15 år på oss – då kommer vi att ligga mycket bättre, för då sjunker också arbetslösheten och då blir det arbetskraftsbrist.

Länk

Minns ni vilken oerhörd arbetskraftsbrist det skulle bli när 40-talisterna gick i pension? Nu har de gått i pension och vi har massarbetslöshet. Men snart kommer jobben och tomten också...

Facebooksida

Om ni skulle ha missat det, så har bloggen numera en Facebooksida: http://www.facebook.com/bortomarbetslinjen

Gå gärna in och "Gilla" om ni faktiskt gillar innehållet och vill bidra till att sprida budskapet samt få information om uppdateringar, det vore uppmuntrande att veta att läsekretsen är större än 45 personer. :)

Den bortglömda utopin om mindre arbete

If there's one thing practically all futurologists once agreed on, it's that in the 21st century there would be a lot less work. What would they have thought, if they had known that in 2012, the 9-5 working day had in the UK become something more like 7am to 7pm? They would surely have looked around and seen technology take over in many professions which previously needed heavy manpower, they would have looked at the increase in automation and mass production, and wondered – why are they spending 12 hours a day on menial tasks? 

It's a question which isn't adequately answered either by the right or by the official left. Conservatives have always loved to pontificate about the moral virtue of hard work and much of the left, focusing on the terrible effects of mass unemployment, understandably gives "more jobs" as its main solution to the crisis. Previous generations would have found this hopelessly disappointing.
...
Nonetheless, the workers' movement was once dedicated to the eventual abolition of all menial, tedious, grinding work. We have the machines to make that a reality today – but none of the will.

Länk

Viljan finns nog hos många människor som fastnat i hamsterhjulet eller i fattigdom och arbetslöshet, men de politiska partierna och medierna gör sitt bästa för att propagera för arbetslinjen dag och natt, oavsett hur absurd och människofientlig den kommit att bli. Hur länge ska vi fortsätta på det här misslyckade spåret? Du och andra medborgare avgör i slutändan. 

Paul Krugman om teknologisk arbetslöshet och basinkomst

Nobelpristagaren i ekonomi ser det som inte Anders Borg och övriga svenska politiker ser (inklusive Socialdemokraterna som vill ha mer utbildning för att hjälpa människor att ta jobb som inte finns):

Today, however, a much darker picture of the effects of technology on labor is emerging. In this picture, highly educated workers are as likely as less educated workers to find themselves displaced and devalued, and pushing for more education may create as many problems as it solves. 

I’ve noted before that the nature of rising inequality in America changed around 2000. Until then, it was all about worker versus worker; the distribution of income between labor and capital — between wages and profits, if you like — had been stable for decades. Since then, however, labor’s share of the pie has fallen sharply. As it turns out, this is not a uniquely American phenomenon. A new report from the International Labor Organization points out that the same thing has been happening in many other countries, which is what you’d expect to see if global technological trends were turning against workers.
...
Education, then, is no longer the answer to rising inequality, if it ever was (which I doubt). So what is the answer? If the picture I’ve drawn is at all right, the only way we could have anything resembling a middle-class society — a society in which ordinary citizens have a reasonable assurance of maintaining a decent life as long as they work hard and play by the rules — would be by having a strong social safety net, one that guarantees not just health care but a minimum income, too.  

And with an ever-rising share of income going to capital rather than labor, that safety net would have to be paid for to an important extent via taxes on profits and/or investment income.

Länk

Och när ska svenska medier släppa sina skygglappar och börja diskutera frågan om teknologisk arbetslöshet? Krugmans artikel har i skrivande stund över 1200 kommentarer så det finns uppenbarligen allmänt intresse. 

Bartenderyrket robotiseras

En ny robot låter törstiga kunder designa sina egna drinkar för att sedan tillverka dem på nolltid:

Researchers at the MIT senseable city lab have collaborated with the Coca-Cola company and Bacardi rums, to design a robotic bar tending system known as the 'makr shakr', which allows users to create real-time personalized cocktail recipes using a smart phone app, transforming them into crowd-sourced drink combinations. To use 'makr shakr', one must download the software onto their handheld devices, which allows them to create both alcoholic and non-alcoholic drink combinations from a touchscreen-operated beverage dispenser, with more than 100 drink choices. The cocktails are then shaken up by three robotic arms, whose movements - shown on a large display positioned behind the bar - mimic the actions of a bartender, from the shaking of a martini to the thin slicing of a lemon garnish.

Länk

Det här är förstås en gimmick, men intressant ändå att så etablerade företag står bakom roboten. 

Malte Persson i Fokus om den moralistiska arbetslinjen

Träffande och underhållande krönika om hur arbetslinjen i grunden motiveras av moralism, inte av rationella argument:

Arbetslinjen är alltså dogmen att betalt arbete, oavsett vad det består i, alltid är bättre än inget betalt arbete. Alltså att det alltid är bättre att A säljer en hamburgare till B, än att B lagar sin middag själv. Att det har ett egenvärde att renovera en redan renoverad bostadsrätt, så länge någon får betalt för det. För att ge ett par exempel på sådana servicejobb som man tänker sig ska ersätta alla försvunna tillverkningsjobb. 

...

Det är inte en brist på jobbskatteavdrag eller jobbcoacher som får ungdomsarbetslösheten att fortsätta stiga. Det är en brist på jobb. Ett utbudsproblem, inte ett incitamentsproblem. Och den stora bilden är att både okvalificerade och kvalificerade industrijobb fortsätter att ersättas av robotar, dito affärsjobb av datorer, politikerjobb av tränade apor ... 

Nej, vänta, det där allra sista ligger ännu i framtiden. Men det är ett faktum att allt färre arbetstimmar behövs för att producera samma välstånd. Vilket i princip vore gott och väl, om inte automatiseringens ekonomiska vinster samtidigt koncentrerades hos allt färre personer, som samlar mer kapital på hög än de någonsin kan spendera på hamburgare eller renoveringar. Under det att deras uppsagda personal sysselsätts med att söka jobbkurser inom den statliga moralkakeproduktionen, i stället för att kunna använda den insparade tiden till exempelvis romanläsning eller erotik. 

Länk

Dyrt tvångsarbete utan positiva resultat

Ännu en studie sågar Fas 3:

Bara en av tio långtidsarbetslösa som hamnade i fas 3 hittade ett jobb utan statligt stöd, rapporterar SR Ekot som tagit del av en rapport som presenteras i dag.
...
Rapporten kommer från Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).

Länk

Stora Enso rationaliserar, 2500 jobb försvinner

En ögonblicksbild av vad som sker i Sverige och världen:

Skogsindustrikoncernen Stora Enso planerar att minska personalstyrkan med runt 2 500 personer. I Sverige berörs 750 anställda.
...
Stora Ensos vd Jouko Karvinen konstaterar i en skriftlig kommentar att den nya omgången av effektiviseringsåtgärder blir smärtsam för medarbetarna, som redan genomgått flera besparingsprogram på senare tid.
...
Men det är inte fråga om någon minskning av kapaciteten på bruken i Sverige, enligt företaget. I stället ska nedskärningarna ske inom administration, tjänster och service, och genom effektiviseringar.

Länk

Lean, lean, lean - allt överflödigt fett ska skäras bort. Detta skulle kunna vara positivt om det innebar mer fritid för människor. Men i arbetslinjens tidevarv är det en katastrof för samhället och individen.

Smått och gott

- Sveriges Radio om delandets ekonomi som uppstått i spåren av finanskrisen, där människor tillverkar sina egna saker istället för att köpa dem. Länk

- SL har köpt in nya tunnelbanevagnar som möjliggör förarlösa tåg. Länk

- Chicago Sun Times avskedar sina fotografer och lär journalisterna att ta bilder med en iPhone. Länk

- Mini-drönare ersätter serveringspersonal på fiskrestaurang. Länk

Det tomma och meningslösa arbetet

Bra skrivet i dagens SvD om Roland Paulsens avhandling:

Statistik från såväl Europa som USA visar att anställda använder i snitt mellan halvannan och tre timmar av arbetstiden för ”tomt arbete”, det vill säga sysslor som inget har med jobbet att göra: de tar överlånga fika-pauser, de ringer privatsamtal, de skriver privatmejl, de surfar på nätet.
 ...
Det finns också – och det är kanske det sorgligaste – jobb som helt enkelt känns meningslösa. Så här förklarade en lagerarbetare: ”Varorna är ofta av så usel kvalitet att de är trasiga redan när man öppnar kartongerna. En sak som verkligen öppnade mina ögon var när en kille som jobbar här och som inte ens är nån miljökämpe sa: ’tänk på att om några år så kommer allt du ser här att finnas på soptippen’. Det tar inte länge, om bara fem eller tio år så är allt det här på soptippen. Och vi talar om områden stora som fotbollsplaner – fulla med varor, varor”.

Han betonade också monotonin: ”Varje gång man har skurit upp en kartong finns det en ny. Och varje gång man har fyllt en hylla tömmer de den.” På den här arbetsplatsen var han ingalunda ensam om att bli deprimerad. Han blev intervjuad en vårdag då solen just börjat visa sig efter den långa vintern och han sa att en del av hans kolleger helst åt sin lunch inne: ”Jag frågade en kille om han ville komma med ut och han svarade: ’Nej, det gör det bara svårare att gå tillbaka in’.” 
...
Vad maskning handlar om är alltså att simulera arbete, men en av Paulsens intressantaste poänger är att åtskilliga så kallade riktiga jobb i dag går ut på att simulera: varuhuset som öppnade en blomsteraffär gjorde det mest för att det såg trevligt ut och då behövdes det också någon anställd som kunde stå där och se trevlig ut, hon med. Paulsen ironiserar också över hur man i Sverige strävat till att aktivera långtidsarbetslösa genom att låta dem måla om splitternya stolar, göra upp släktträd åt sig eller spela pingis. Om arbetsgivare – och myndigheter – prioriterar sken framom substans kommer arbetstagare nog så naturligt att göra det samma.
...
Det finns också de som uttryckligen uttalar att de ser tomt arbete som en form för motstånd men det är i så fall ett passivt motstånd: öppet motstånd skulle ha för långt gående konsekvenser. Som motstånd betraktat är tomt arbete därför snarast ett slags opium för folket: man spelar spelet samtidigt som man föraktar det, man odlar sin cynism, men är samtidigt i grunden foglig. Paulsen hänvisar till Baudrillard som hävdar att arbete i dag inte längre är något som kapitalet köper av arbetarna utan snarare en gåva från kapitalet till folket – en gåva som bara ges om folket röstar fram en regering som förstår att belöna kapitalet för gåvan.

Länk

Tomhet, lögner, meningslöshet och slöseri med människors tid - detta är priset för arbetslinjen. 

Nu är det väl revolution på gång?

Med en gigantisk och växande ungdomsarbetslöshet i Europa talar ledande politiker om sin oro för en kommande revolution:

Nästan en av fyra unga i EU är arbetslös i dag, men skillnaderna är dramatiska mellan nord och syd. Och den konservative tyske finansministern Wolfgang Schäuble som under flera år av eurokris pressat krisländerna i söder till allt större nedskärningar har plötsligt svängt och börjat låta som en vänsterradikal. Han varnar för att ungdomsarbetslösheten kan riva isär Europa.

– Det skulle bli en revolution, varnade Schäuble nyligen ...

Därför är förväntningarna stora när finans- och arbetsmarknadsministrarna från Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien möts i Rom på fredag för att diskutera hur EU-länderna tillsammans ska bekämpa arbetslösheten.
...
Många EU-ledare sätter sitt hopp till nya satsningar från Europeiska investeringsbanken. Men EIB-chefen Werner Hoyer skruvar ned förväntningarna:

– Låt oss vara ärliga. Det finns ingen snabb lösning. Det finns ingen stor plan.

Länk

Inte ett ord om arbetstidsförkortning eller medborgarlön - verkliga lösningar som ännu inte är acceptabla för makteliten.

Det är kört för Sydeuropa

Jag har tidigare skrivit om Sydeuropas hopplösa situation. De har inga naturtillgångar att tala om, de kan inte sänka lönerna till tredje världen-nivå och de kan inte tävla med de mest avancerade länderna som t.ex. Tyskland. Ändå fortsätter Europas politiker att tala om nödvändigheten av strukturreformer och satsningar på tillväxt i regionen, som om det fanns hopp inom ramarna för nuvarande system.

Skillnaden mellan Tyskland (vänster) och Spanien (höger) i en enkel graf:

Spain is not going to become a high-tech innovation or manufacturing center when Germany is putting out 15x more patents and 7x more high technology patents per year. Mr. Rajoy’s government has already announced further cuts to the government’s R&D budget in an attempt to meet the austerity targets imposed by Brussels and Berlin.

Länk

Det är en riktig rävsax som halva Europa sitter, men det är också här möjligheten till ett annat system finns. Låt oss bara hoppas att det inte blir en upprepning av 1933.  

Integrationspolitik och teknologisk arbetslöshet

Jag påminns om integrationspolitikens svårigheter i ett samhälle med strukturell och permanent (teknologisk) arbetslöshet när jag läser denna artikel. Genom förbättrad språkundervisning med Australien som förebild kan, hävdar artikelförfattaren, människor beredas tillträde till en arbetsmarknad ... som inte finns. Integration genom arbete är helt enkelt inte längre möjlig, eftersom det inte finns några lediga och meningsfulla jobb som behöver utföras. Tyvärr är det inte säkert att basinkomst är lösningen på detta probelm - tvärtom kan denna bidra till att öka det kulturella utanförskapet genom att göra det möjligt för människor att leva hela sina liv inom den egna gruppens geografiska och mentala ramar. Kanske måste vi ge upp drömmen om ett helt integrerat samhälle, åtminstone de närmaste hundra åren?

Givetvis är det viktigt med förbättrad språkundervisning då den möjliggör kontakter mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. Men glöm integration genom nya arbeten - på sin höjd kan vi få en integration genom gamla arbeten om man låter majoritetsbefolkningen arbeta mindre och invandrarna ta de jobb som fortfarande behöver utföras. Det kan visa sig att detta är framtidens integrationsmodell, även fast den ter sig problematisk ur ett jämlikhetsperspektiv.