Teknologisk arbetslöshet, södra Europa och tredje världen

Man kan tycka att denna blogg har ett pessimistiskt budskap, men i grunden ser jag teknologisk arbetslöshet som en möjlighet att skapa ett samhälle med mer fritid och välstånd åt alla, om bara medborgare och politiker förmår att välja rätt väg.

Dock måste jag erkänna att jag är pessimistisk, på kort och medellång sikt, när det gäller södra Europa och stora delar av den så kallade tredje världen. Låt oss börja med södra Europa: arbetslösheten är på väg mot 30%, staternas finanser är urusla, de kan inte devalvera sin valuta och ekonomierna saknar konkurrenskraft. Hur ska de kunna vända på skutan? Jag ser det bara inte. De kan inte konkurrera med löner, de kan inte konkurrera med högutbildad och effektiv arbetskraft (det finns en begränsad efterfråga på detta och här har norra Europa, resten av västvärlden samt delar av Asien ett ointagligt försprång) och de har inga naturtillgångar att tala om. Turism? Ja det skulle vara det då. 

Vad gäller tredje världen så ser förutsättningarna förstås mycket olika ut beroende på länders naturtillgångar osv. Men generellt finns en risk att den teknologiska utvecklingen gör det omöjligt för dessa länder att följa den väg som västvärlden tagit och som Kina är på väg att följa, det vill säga att gå från låga löner och industrialisering till relativt välmående tjänstesamhälle. Det verkar nämligen som att okvalificerade jobb inte längre skickas vidare till länder med lägre lönenivåer utan helt enkelt försvinner eller ersätts med robotar. Om dessa länder inte kan konkurrera med låga löner, och heller inte med en högutbildad och effektiv arbetskraft - vad finns då kvar? Export av naturtillgångar i dessa länder tycks endast gynna en liten elit och har snarast en negativ inverkan på möjligheten till demokratisering, som Fareed Zakaria och andra har visat. 

Alternativ "lösning" på jobbkrisen

Jag har tidigare argumenterat för att vi är på väg mot en strukturell och permanent arbetslöshet på uppåt 20% i norra Europa och högre i södra Europa. Detta kommer förstås ta ett antal år då flera av de automatiseringsprocesser och -tekniker som beskrivit i bloggen ännu är i sin linda. Jag har föreslagit generell arbetstidsförkortning och/eller basinkomst/medborgarlön som lösning på de problem som uppkommer i den teknologiska arbetslöshetens spår. Frågan är hur realistiska dessa lösningar är? I teorin är de fullt möjliga - det finns många som har kalkylerat och kommit fram till detta - men i praktiken kommer luthersk arbetsmoral hos befolkningen, särintressen (arbetsgivare, fack, byråkrater) och fega och visionslösa politiker att bjuda stort motstånd.

Ett alternativt och kanske mer realistiskt - i ovanstående mening - scenario är att vi har tvåsiffriga arbetslöshetssiffror under lång tid tills de demografiska förhållanden lett till en stor andel äldre människor som står utanför arbetsmarknaden och där delar av befolkningen i arbetsför ålder är så välbärgade (främst på grund av mångmiljonarv från föräldragenerationen samt sjunkande levnadsomkostnader tack vare den den teknologiska utvecklingen) att den frivilligt går ned i arbetstid. I så fall kanske arbetslösheten åter sjunker till en låg nivå. Problemet är att det kommer ta lång tid tills vi är där - ett par decennier i Sverige - och att arbetstiden kommer att fördelas ojämlikt beroende på förmögenhet och familjetillhörighet.

Även i detta alternativa scenario kommer Fas 3 att framstå som alltmer absurt, istället kan man tänka sig en villkorslös a-kassa (i praktiken förtidspensionering) till den tiondel av befolkningen som står längst ifrån arbetsmarknaden. En slags medborgarlön för proletärer. 

Läsvärd artikel om Fas 3

"Fas 3". Det låter som en slutförvaringsstation. Och just så upplever många av deltagarna det hårt kritiserade programmet: En plats där människor förvaras. Sysselsätts med meningslös terapi. Eller utnyttjas som gratis arbetskraft. Riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) utmanade nyligen sin namne arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en interpellationsdebatt i riksdagen. Då drog hon sig inte för att kalla Fas 3 för "slavarbete".
– Många anordnare har startat bara för att lägga beslag på de här femtusen kronorna. Jobbfabriken är ett exempel. Uppgifterna är meningslösa, säger Hillevi Larsson.
...
Salo är frän kritiker av Fas 3. – Katastrofalt för den arbetslöse. Antingen meningslös förvaring eller arbete utan lön, sammanfattar kollegan Johan Andersson, som själv har erfarenhet från ett Fas 3-projekt där han våren 2010 "fikade bort några månader av sitt liv".
...
– Deras viktigaste projekt kallas "Livsboken". Man ska leta upp en äldre person som berättar om sitt liv. Det är helt meningslöst, säger Ann. Ett annat av Jobbfabrikens projekt kallades "turism". – Då skulle vi ge oss ut på stan och berätta för turister vad som finns att titta på i Malmö. Det gav mig absolut ingenting. 

Länk

En dag kommer vi att se tillbaks på det här vansinnet och undra hur det var möjligt i ett civiliserat, modernt och "upplyst" samhälle som hade råd att ge alla medborgare en villkorslös basinkomst. Varför kritiserar inte mainstreamliberaler detta? Basinkomst/medborgarlön är ett verkligt liberalt alternativ till den dyra, byråkratiska och ineffektiva Fas 3-stalinismen. 

För övrigt har inte heller Socialdemokraterna fattat hur verkligheten ser ut (ur artikeln): 

Vad Socialdemokraterna vill göra istället med de drygt trettiotusen människorna i Fas 3 är dock inte helt klart. Man talar om utbildning. Andra typer av subventionerade anställningar, men med riktig lön.– Ambitionen är att så många som möjligt ska komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, sade Ylva Johansson.

Suck. Jobben finns inte och kommer inte, Ylva Johansson. 

Ökad polarisering mellan arbetare och arbetslösa

Reallöneökningarna når toppnivåer både 2012 och 2013, medan de arbetslösa får det stadigt sämre.
...
Men samtidigt står varslen om uppsägningar som spön i backen. Många kommer att förlora jobbet framöver och för dem väntar en a-kassa som inte har inflationsjusterats sedan 2002 – det vill säga värdet av ersättningen har tappat betydligt när allt annat blivit dyrare. Bara sedan 2006 har de som går på a-kassa, utan speciell arbetslöshetsersättning från fackens försäkringar, tappat omkring 2.800 kronor i månaden.

Länk

Jag kan förstå argumenten bakom slagordet att det ska "löna sig att arbeta" (även om det bortser från att det framför allt är höginkomsttagare som vinner på nuvarande politik). Både den luthersk-moraliska hållningen att man ska göra rätt för sig och den ekonomisk-vetenskapliga teorin om att höga ersättningsnivåer minskar incitamenten för arbetslösa individer att söka jobb kan kännas intuitivt rimliga. Problemet är att dessa argumenten inte håller i en situation av permanent och strukturellt betingad arbetslöshet. Det finns helt enkelt inte heltidsjobb till alla, om man med heltid menar drygt åtta timmars arbete fem dagar i veckan. Som jag har skrivit tidigare så kommer arbetslinjen sannolikt att kollapsa när arbetslösheten når 15% eller mer och politikerna slutligen vaknar från sin dvala. Fram tills dess kommer vi att fortsätta se en polarisering mellan de som har jobb och de som utan egen förskyllan tvingas in i (relativ) fattigdom och meningslösa tvångsåtgärder (Fas 3). 

Teknologisk utveckling och basinkomst/medborgarlön

Hittills har jag skrivit om basinkomst/medborgarlön som en möjlig lösning på den ökade arbetslöshet som följer på den teknologiska utvecklingen. Men den teknologiska utvecklingen gör också denna lösning mer rimlig: Det kommer i framtiden att vara enklare att klara sig på en mindre inkomst eftersom den teknologiska utvecklingen gör att priserna på fysiska produkter och även en del tjänster sjunker. Den innebär också att människor behöver köpa färre saker, t.ex. en smart mobiltelefon istället för alla de produkter som den smarta mobiltelefonen ersatt, eller ett Spotifykonto och en dator istället för stereo och cd-skivor. Vidare kan man förvänta sig att energipriserna sjunker när de alternativa energislagen på allvar slår igenom, t.ex. om människor kan producera sin egen el med hjälp av billiga solpaneler. I framtiden kan det därför vara möjligt att leva ett gott liv på motsvarande dagens existensminimum i Sverige.

Exkurs 1: Jag inser att det finns invändningar mot detta resonemang, t.ex. att människor alltid kommer att jämföra sig med andra och därför inte nöjer sig med att vissa basbehov är uppfyllda, eller att nya dyra teknologiska produkter tillkommer som anses nödvändiga av framtidens människor. I grunden tror jag dock att resonemanget är riktigt.

Exkurs 2: Samma argument kan förstås användas för att stödja en generell arbetstidsförkortning med sänkta löner.  

Snabbmatsjobben automatiseras, del 2

A hamburger-making robot that can create 360 perfectly made burgers an hour promises to usher a new era for fast food restaurants. Called Burgeon, the new robot that promises to make fresher, more consistent burgers, could replace thousands of low-paid workers in burger bars across the world.
...
Created by Momentum Machines, the team behind the food-bot includes members trained in mechanical engineering, control systems, and physics at top tier institutions in the US; Berkeley, Stanford, UCSB, and the university of Utah.

Länk

Billigare, snabbare, bättre och mer hygieniskt - what's not to like? Förutom förlusten av arbetstillfällen då, men det kanske inte är något att beklaga när det gäller just denna typ av jobb.

Paul Krugman om teknologisk arbetslöshet

Mainstreamekonomer har hittills varit skeptiska till tesen om teknologisk arbetslöshet, huvudsakligen pga historiska orsaker - de jobb som försvann inom jordbruket ersattes av nya jobb inom tillverkningsindustrin och jobben som försvann inom tillverkningsindustrin ersattes av nya jobb inom tjänstesektorn. Motargumentet är förstås att historien inte alltid upprepar sig och att teknologisk utveckling i synnerhet kan leda till brytpunkter där världen för alltid förändras.

Kanske börjar mainstreamekonomernas skepsis nu avta. Nobelpristagaren Paul Krugman uppmärksammar på sin blogg att den ekonomiska ojämlikheten i allt mindre utsträckning handlar om löneskillnader mellan arbetare; istället ser vi en polarisering mellan arbete och kapital som bland annat beror på teknologisk arbetslöshet:

The American economy is still, by most measures, deeply depressed. But corporate profits are at a record high. How is that possible? It’s simple: profits have surged as a share of national income, while wages and other labor compensation are down. The pie isn’t growing the way it should — but capital is doing fine by grabbing an ever-larger slice, at labor’s expense.
...
Indeed, recent college graduates had stagnant incomes even before the financial crisis struck. Increasingly, profits have been rising at the expense of workers in general, including workers with the skills that were supposed to lead to success in today’s economy.
...
Why is this happening? As best as I can tell, there are two plausible explanations, both of which could be true to some extent. One is that technology has taken a turn that places labor at a disadvantage; the other is that we’re looking at the effects of a sharp increase in monopoly power. Think of these two stories as emphasizing robots on one side, robber barons on the other.

Länk

MP-motion om basinkomst debatteras

idag i Riksdagen. Tyvärr kommer det nog dröja ytterligare en tid innan basinkomst/medborgarlön blir verklighet i Sverige. I vägen står en föråldrad luthersk moral och ett antal starka särintressen (byråkrater, vissa fackföreningar, vissa arbetsgivare m.fl.).

Men en dag kommer polletten slutligen att trilla ned hos politikerna: jobben kommer inte utan försvinner tvärtom i ökande takt. Man kan då välja 1. att subventionera och/eller tvångskommendera människor att utföra meningslösa arbeten (hålla upp dörrar, koka kaffe etc.), 2. att genomföra en generell arbetstidsförkortning, eller 3. att införa basinkomst/medborgarlön.

Ur motionen:

Allt färre kan producera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten, i tillräcklig mängd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. När, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land växer snabbare än BNP så minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbetsvolymen. Och det är just detta tillstånd som kännetecknar flertalet av dagens industriländer.
...
Trots detta, försöker regeringar av olika politisk färg, till varje pris och med konstlade medel, hålla människor sysselsatta. Och genom mördande reklam underhålls en ekologiskt ohållbar konsumtionsbrasa, som påstås kunna råda bot på arbetslösheten men sällan gör det. Tiden är nu mogen för att tänka utanför boxen och våga pröva radikalt annorlunda lösningar.
...
När denna ”omöjliga idé” prövas i praktiken visar det sig att människor är åtskilligt mer kreativa än vad de får möjlighet att visa i dagens ofta hårt disciplinerade och stressiga arbetsliv.

Internet och högre utbildning

Med internet möjliggörs en utveckling för högre utbildning liknande den inom mediebranschen: ett fåtal prestigefulla universitet erbjuder undervisning för en låg avgift till en världspublik och konkurrerar därmed ut de halvstora aktörer (universitet och högskolor) som tidigare funnits på marknaden. Med hjälp av informationsteknologi kan lärosäten som Harvard ge studenter överallt möjligheten att lyssna på högkvalitativa föreläsningar och använda interaktiva program av olika slag (samt ordna seminarier över Skype eller liknande). Sedan etablerar man filialer runt om i världen där studenterna kan examineras muntligt eller skriftligt och få ut examensbevis.

In 2009, about 29 percent of college students took at least one course online; by 2014, that number is projected to increase to 50 percent.
...
The most promising initiatives involve cooperation between and among schools. Massachusetts Institute of Technology and Harvard University recently announced a $60 million initiative to create edX, described as “a transformational partnership in online education” that will “enhance campus-based teaching and learning and build a global community of online learners.” Through video and immediate feedback, students will be able to take online versions of MIT and Harvard courses that include exams, papers and even laboratories.

Länk

Hur påverkas jobben?

This doesn't just mean a different way of learning: The funding of academic research, the culture of the academy and the institution of tenure are all threatened.
...
Because the current college system, like the newspaper industry, has built-in redundancies, new Internet efficiencies will lead to fewer researchers and professors. Every major paper once had a bureau in, say, Sarajevo -- now, a few foreign correspondents' pieces are used in dozens of papers. Similarly, at noon on any given day, hundreds of university professors are teaching introductory Sociology 101. The Internet makes it harder to justify these redundancies. In the future, a handful of Soc. 101 lectures will be videotaped and taught across the United States. 

Länk

Algoritmer ersätter läkare?

Dr A. will get better and better and will go from providing “bionic assistance” to second opinions to assisting doctors to providing first opinions and as referral computers (with complete and accurate synopses and all possible hypotheses of the hardest cases) to the best 20% of the human breed doctors. And who knows what will happen beyond that?

Länk

Jag är själv skeptisk till en framtida helt automatiserad/robotiserad sjukvård, främst därför att mänskliga relationer är en så central del av denna verksamhet. Sjukvård, skola och äldreomsorg kan säkert effektiviseras genom ny teknologi men generellt tror jag att vi kommer få se ett ökat antal jobb inom dessa sektorer (på grund av den demografiska utvecklingen). Denna ökning kommer dock inte på långt när att kompensera för alla jobb som försvinner i resten av samhället.

Pilotyrket automatiseras

Passagerarplan som flygs utan piloter kan bli verklighet i framtiden. Redan om några veckor ska ett förarlöst passagerarplan flyga från Lancashire till Skottland för att testa så att tekniken fungerar.
...
Att göra passagerarplan förarlösa och i stället låta piloter styra via kontrolltorn på marken skulle både vara revolutionerande och spara mycket pengar. Används samma teknik som militären redan tagit fram kan man spara ytterligare pengar dessutom.  

Länk

Lågprisbolag som Ryan Air kommer vara de första som flyger förarlöst och sedan kommer resten av branschen följa efter. På något längre sikt kommer robotar att styra planen från marken (med ett fåtal mänskliga piloter som backup) ungefär som Googles bilar. Pilotyrket är historia.

Föredrag om basinkomst/medborgarlön

Länk

Facebookgrupper att gå med i:
Basinkomst
Basinkomst Stockholm

Libertarianism och medborgarlön

Medborgarlön uppfattas ibland som en vänsterreform, men allt oftare ser man att den förespråkas av s.k. libertarianer/nyliberaler/klassiska liberaler, ofta i kombination med platt skatt. Det främsta argumentet torde vara att en villkorslös basinkomst ökar individers egenmakt - de slipper svälta och ta vilka jobb som helst, men de kan också arbeta i den utsträckning som de vill beroende på vilken levnadsstandard de önskar. Ett annat starkt argument är att man i ett slag kan avskaffa dyra, ineffektiva och ofta förtryckande statsorgan som Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassan. Man kan också minska regleringen av arbetsmarknaden eftersom arbetstagarnas förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren stärks och man närmar sig därmed det libertarianska idealet om lönearbete som ett kontrakt mellan två fria parter.

Arbetslinjen och verkligheten

Regeringens tremiljarderssatsning på jobbcoacher har inte lett till fler jobb. Det visar en ny rapport som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har gjort på uppdrag av regeringen. Antalet inskrivna hos arbetsförmedlingen var lika många innan som efter att de arbetssökande hade varit hos en jobbcoach.

Långtidsarbetslösa Samina Sputzanin, som är utbildad affärslogistiker, är en av de cirka 300 000 personer som varit hos en jobbcoach, men hon har inte fått något arbete.
– Hur jag upplevde det? Jag fick inget ut av det. Det var bara bortkastad tid. Då fick vi titta på filmer på tv. Det var Kay Pollack och en kille som liknar honom, sedan fick vi bara sitta där och prata om det som vi ville, säger hon.

Länk

Istället för att sänka den generella arbetstiden så skapar man dyra och meningslösa tvångssysselsättningar. Arbetslinjen framstår allt mer som ett amalgam av Luther och Stalin. 

(Se även DN)

Anders Borgs prognos för arbetslösheten 2014:

5%

"Europas bästa finansminister" och tillika arbetslinjens främsta förespråkare tjänar som ett gott exempel på bubblan som politikerna lever i - alliansen såväl som S. Jobben kommer, bara vi väntar lite till, justerar någon marginalskatt, förbättrar utbildningen, ökar flexibiliteten. Eller?

Arbetsförmedlingens nya prognos

Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen minskar med sammanlagt 40.000 personer under 2013-2014. Samtidigt stiger arbetslösheten till 8,4 procent 2013.

Länk

Å ena sidan känns den här prognosen alltför optimistisk, jag tror att det finns risk för uppåt 10% arbetslöshet inom de närmaste två åren (och mer än så längre fram). Å andra sidan kommer alliansen knappast att tillåta en öppen arbetslöshet på 10% innan valet, utan man kommer använda ofinansierade stimulansåtgärder och diverse trixande med systemen för att pressa ned siffrorna.

Lönernas andel av BNP minskar

i USA, medan vinsternas andel kraftigt ökar. Bakomliggande faktorer är bland annat en ökad produktivitet som kommer ägarna till del och en minskning av arbetskraftens storlek på grund av teknologisk utveckling och rationaliseringar i spåren av denna.

Bilbranschens strukturella kris

Nu faller bilmarknaden i Europa hårt. Från nära 15 miljoner bilar toppåret 2007 ner 11,8 miljoner bilar i år, enligt analysfirman LMC Automotive – som siar att nästa år blir ännu sämre.

...

– Bilar är inte längre en statussymbol. Folk föredrar Ipad-skärmar eller smartphones framför bilar.Orden kommer inte från en ordrik framtidskonsult på Kairos Future. Det är Arnaud Deboeuf, i Renaults ledningsgrupp, som helt nyligen tog bladet från munnen.Det går nämligen inte längre att blunda. Konsultbolaget TNS gjorde nyligen en global studie som sade att unga alltmer ser bilar som redskap – inte drömmar eller status. Och andelen unga hushåll utan bil i Tyskland har ökat från 20 procent 1998 till 28 procent 2008 

.... 

Den sammantagna slutsatsen är självklar: Nedgången i västvärlden är inte konjunkturell utan strukturell.

Länk

Konsekvens för jobben? Uppsägningar inom produktion, försäljning och reparation, vilken endast till liten del ersätts av ökad personal inom kollektivtrafiken.

3D-printing och arbetslöshet

3D-printing är redan verklighet och 3D-printers kommer inom ett par års tid att finnas i vanliga människors hem. Genom att själv designa - eller ladda ned en ritning på - en produkt och sedan trycka på en knapp får man den snabbt och enkelt utskriven i valfri kombination av material (plast, glas, metall osv.):

Vad innebär detta för arbetslösheten? I början kommer 3D-printing främst att hota försäljningen av enklare och mindre produkter såsom skruvar, spikar och reservdelar. Clas Ohlsson får alltså se upp. Inte bara försäljningsjobb försvinner utan även jobb inom transport, lagerhållning och reparation. På något längre sikt kommer klädhandeln, skohandeln och andra försäljningsställen av mer komplicerade produkter att påverkas. Kanske kommer även matvaruaffärer att påverkas, om utvecklarna av 3D-printing lyckas utveckla printing av organiska material (vilket inte är så långsökt som det låter - det finns en stor efterfrågan på mänskliga organ inom sjukvården).

Läs mer här.

Kirurgyrket automatiseras

The da Vinci won federal approval in 2000, making it the only low-trauma surgical robot on the market. Since then, more than 867 have been installed at hospitals worldwide, 647 of them in the USA, at a cost of $1.5 million apiece, says the robot's maker, Intuitive Surgical. This year, doctors worldwide will perform roughly 130,000 da Vinci procedures, from bypasses to prostatectomies to hysterectomies, up from 85,000 last year, according to company estimates.

The robotic results were remarkable, Srivastava says. "In the first beating-heart procedure I did in the U.S., the patient went home in 23 hours and drove (from Texas) to Arizona in one week," he says.

He's now done about 350 robotic bypasses, 60 in Chicago. "We've been able to complete the surgery in 99% of patients. Only twice have we had to split the sternum because of problems. We've had zero wound complications. Since you're not touching the sternum, there's no problem with healing."

Death rates dropped too, Srivastava says. "The average mortality for bypass surgery is 1.5% to 2%. Our mortality is 0.3%."

 Artikeln skrevs 2008 och fortfarande behövs en läkare som styr roboten, men hur länge till?

Länk

Brist på kvalificerad arbetskraft?

Inte enligt Paul Krugman: 

Whenever you see some business person quoted complaining about how he or she can’t find workers with the necessary skills, ask what wage they’re offering. Almost always, it turns out that what said business person really wants is highly (and expensively) educated workers at a manual-labor wage. No wonder they come up short.

And this dovetails perfectly with one of the key arguments against the claim that much of our unemployment is “structural”, due to a mismatch between skills and labor demand. If that were true, you should see soaring wages for those workers who do have the right skills; in fact, with rare exceptions you don’t.

Länk

Cornucopia om medborgarlön

Länk

Lagerjobben automatiseras, del 2

Hittade en ny video som visar hur lagerjobben automatiseras och försvinner, samt hur näthandelsföretagen närmar sig målet om leverans dagen efter beställning (och därmed sätter ökad press på fysiska butiker med anställd personal).

Telemarketingjobben försvinner

Telemarketing är en av få sektorer på arbetsmarknaden där unga och lågutbildade kan få anställning. Tyvärr (?) är det en sektor på utdöende, då den stationära telefonen försvinner och mobiltelefonoperatörerna lockar med populära tjänster som automatiskt blockerar sälj- och marknadsföringssamtal.

Smarta telefoner och arbetslöshet

Så kallade smarta telefoner har ersatt eller är på god väg att ersätta en mängd olika prylar, bland annat:

- Stationär telefon
- Telefonsvarare
- Nummerpresentatör
- Kamera
- Videokamera
- Radioapparat
- Kalender
- GPS
- Kartor
- Armbandsur
- Väckarklocka
- Tidtagarur
- Timer
- Miniräknare
- Bärbar musikspelare
- Ficklampa
- Diktafon
- Linjal
- Vattenpass
- Kompass
- Termometer
- Stämapparat
- Förstoringsglas
- Biljetter av olika slag


Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer de även att ersätta följande:

- Kreditkort och kundkort (och därmed också plånboken)
- ID-kort
- Nycklar

För varje pryl som mobiltelefonen ersätter försvinner arbetstillfällen inom tillverkning, försäljning och reparation. Även tjänster i periferin försvinner: biljettförsäljning, biljettkontroll, internetkafé, nummerupplysning, fotograftjänster, kundservice, post- och bankkontor med mera.

Kanske även sekreterare?

Näthandeln och butiksdöden

Med vissa undantag går utvecklingen mot att vi köper saker på nätet istället för i fysiska butiker. Skapandet av mobilappar som låter användaren skanna in streckkoden och sedan snabbt få besked om billigaste pris på nätet gör det möjligt för konsumenter att få känna på och testa produkten innan man köper den på nätet till lägsta möjliga pris och med smidig hemleverans. I framtiden kan man tänka sig att framgångsrika näthandelsföretag öppnar ett fåtal stora lokaler där kunder kan känna på och testa fysiska produkter (inom olika segment: teknik, kläder osv.) som de sedan beställer hem från ett robotiserat lager i ödemarken, eller som skickas direkt från tillverkaren enligt "just-in-time"-principen. Sådana företag har stora konkurrensfördelar gentemot fysiska butiker som har ett eget lager i butiken med höga kostnader - på grund av höga hyror och uteblivna stordriftsfördelar - som följd.

En faktor som håller tillbaks ovanstående utveckling är ovanan/oviljan hos äldre och köpstarka konsumenter att handla på nätet. Med tiden kommer dessa att ersättas av konsumenter som ser näthandel som tryggt och självklart. Butiksdöden - och med den arbetslösheten - kan därför förväntas öka i omfattning, även om det alltid kommer att finnas fysiska butiker för mindre dyra (eftersom prisskillnaden blir liten) och för väldigt dyra (då kunderna är mindre priskänsliga) varor.

Ett miljöpolitiskt perspektiv

Christer Sannes debattartikel i SvD tangerar frågor som diskuteras i denna blogg, men med större fokus på konsumtionens inverkan på miljön:

Vi lever inte i en knapphetsekonomi där alla krafter behövs för att klara försörjningen. Tvärtom är vår ekonomi så extremt produktiv att arbetslöshet är ett hot. För att undvika det har staten befriat många från arbetstvånget och det är gott. Men staten ser sig också tvungen att stimulera konsumtionen för att ”skapa jobb”. Men alla jobb är inte av godo. En del skapar välfärd, andra är destruktiva för samhället eller miljön.

Jag delar inte det här perspektivet fullt ut, främst därför att jag tror på teknologiska landvinningar som minskar konsumtionens miljöpåverkan. Snarare vill jag lyfta fram det begränsande värdet av att stimulera fram jobb genom investeringar eller skattesubventioner. Visst kan man minska arbetslösheten något och få en del nyttigt gjort (särskilt vad gäller investeringar i byggande och infrastruktur) men till ett högt pris och på tvärs mot en utveckling som går åt motsatt håll. Den teknologiska arbetslösheten kan och bör inte mötas med enbart stimulanser, eller avregleringar av arbetsmarknaden. Det krävs därtill mer omfattande reformer, till exempel sänkt arbetstid och/eller medborgarlön. 

Framgångsrika IT-företag har få anställda

Apple, Amazon, Facebook, and Google together employ fewer than 150,000 people, which is less than the number of people entering the American workforce every month.

Länk

En växande "gör det själv"-kultur

Teknologisk utveckling ger människor möjligheten att själva göra sådant som tidigare krävde anställd personal: 

What economists continue to ignore is not that computers do so much more but that consumers do so much more for themselves: pump their own gas, book their airplane tickets, print boarding passes, book hotels, design their own business cards, film their friend's wedding, go online to design an addition to his or her house. We're all so busy doing things for ourselves (yes, thanks to computers) we have eliminated hundreds of thousands of jobs, people who used to do this for a living.

Länk (Citatet ovan är taget från kommentarerna)..

Foxconn-robotarna är här

Taiwanese manufacturer Foxconn has reportedly started replacing workers on its assembly line with machines designed to do the same task.
...
The 'Foxbots', as they're known, have started arriving in at least one factory, with another 20,000 due before the end of the year.  

Länk

Det finns en föreställning om att tredje världen - i synnerhet Afrika - ska lyftas ur fattigdom i takt med att okvalificerade jobb inom tillverkningsindustrin utlokaliseras från Kina och vidare till länder med lägre löner. Om vi nu ser en trend att jobben istället övertas av robotar så stämmer inte denna föreställning. Automatiseringen "drabbar" länder vare sig de är rika eller fattiga och kräver nya politiska lösningar samt att ekonomer får upp ögonen för hur teknologins utveckling utmanar arbetssamhällets "sanningar".

Artikeltips

"Labor's Paradise Lost" av Robert Skidelsky

Ur innehållet:

Since the 1980’s, we have never regained the full employment levels of the 1950’s and 1960’s. If most people still work a 40-hour week, a substantial and growing minority have had unwanted leisure thrust upon them in the form of unemployment, under-employment, and forced withdrawal from the labor market. And, as we recover from the current recession, most experts expect this group to grow even larger.

What this means is that we have largely failed to convert growing technological unemployment into increased voluntary leisure. The main reason for this is that the lion’s share of the productivity gains achieved over the last 30 years has been seized by the well-off.

...

 ... we cannot go on for much longer economizing on labor faster than we can find new uses for it. That road leads to a division of society into a minority of producers, professionals, supervisors, and financial speculators on one side, and a majority of drones and unemployables on the other.

Apart from its moral implications, such a society would face a classic dilemma: how to reconcile the relentless pressure to consume with stagnant earnings. So far, the answer has been to borrow, leading to today’s massive debt overhangs in advanced economies. 

Obviously, this is unsustainable, and thus is no answer at all, for it implies periodic collapse of the wealth-producing machine.

The truth is that we cannot go on successfully automating our production without rethinking our attitudes toward consumption, work, leisure, and the distribution of income. Without such efforts of social imagination, recovery from the current crisis will simply be a prelude to more shattering calamities in the future.

Svar till en kritiker

"Det är ju det här som är poängen med industrialismen, producera mer och effektivare."

Ja och det säger jag inte emot (även om "poängen med industrialismen" antyder att det skulle finnas en högre plan bakom alltihop). Problemet är att den ökade produktiviteten inte längre leder till fler jobb - eller ens samma antal jobb som tidigare, fast i en annan sektor av ekonomin - utan till färre. De som tjänar på den ökade produktiviteten är ägarna medan resterande del av befolkningen ser sjunkande reallöner och ökad arbetslöshet, något som redan kan iakttas i USA och stora delar av Europa. Den här utvecklingen har bara börjat och kommer att accelerera om inget görs för att den ökade produktiviteten ska komma alla till del. I längden hotar stagnerade eller sjunkande reallöner även ägarnas välstånd, om folk slutar att konsumera, och hela samhällsekonomin om medelklassen tar banklån för att upprätthålla sin konsumtion.

"Sen är det upp till oss att bestämma vad vi vill göra - producera/konsumera ännu mer? Bättre sjukvård? Kortare arbetstid? De här valen har vi gjort hela tiden."

Vi har inte förkortat den generella arbetstiden sedan 70-talet. Vi har istället valt att konsumera mer, men om produktivitetsökningarna inte längre tillfaller vanliga löntagare så kommer även konsumtionen att minska och samhällsekonomin i stort att påverkas negativt, se ovan. Men visst kan vi välja genom hur vi organiserar ekonomin, och jag har argumenterat för att vi måste hitta lösningar som inte förutsätter en norm om 8 timmars heltidsarbete och som minskar kopplingen mellan arbete och försörjning. Valet ligger i huvudsak på den politiska nivån, inte på individnivå. 

"För om vi har 20% arbetslöshet är arbetarna billigare än robotarna."

Om robotarna är så kostnadseffektiva att de ersätter kinesiska arbetare måste lönerna sjunka till en nivå under nuvarande kinesisk lönenivå för att vara konkurrenskraftiga. Man kan inte överleva på en sådan lön i Sverige när 80% av befolkningen har arbete. Levnadsomkostnaderna kommer att vara alltför höga. Dessutom finns det mycket som talar för att robotarna i framtiden blir ännu billigare. Slutligen är det svårt att tro att svenska folket skulle acceptera löner på kinesisk nivå - vi skulle se en politisk revolution långt innan det händer. Vi ser inga lönesänkningar till kinesisk nivå i Grekland, även om arbetslösheten där är en bra bit över 20%. Det är helt enkelt politiskt och samhällsekonomiskt omöjligt. 

Jobben kommer inte, vad gör vi nu?

Svenska politiker i båda läger sitter fast i arbetssamhällets världsbild och är därför oförmögna att se de utmaningar som en arbetslöshet orsakad av teknologisk utveckling innebär. Full sysselsättning, om man med detta menar 40 timmars heltidsarbete för en majoritet av befolkningen, är inte längre möjligt. Socialdemokraterna vill satsa på utbildning för omställning och kvalificering av arbetskraften, på infrastruktur och på bostadsbyggande. Moderaterna vill sänka skatter för att öka arbetsutbudet och stimulera tjänstesektorn med olika typer av avdrag och subventioner. Båda typerna av förslag kan minska arbetslösheten på marginalen men motverkas av strukturella faktorer (associerade med teknologisk utveckling) som är betydligt starkare och som pressar på i motsatt riktning. Jobben kommer inte. Tvärtom är vi på väg mot en strukturell och permanent arbetslöshet som är betydligt högre än dagens. Detta orsakar i sin tur lidande för enskilda individer och hotar i förlängningen det ekonomiska systemet som är beroende av att tillräckligt många människor upprätthåller sin konsumtion.

Så vad gör vi nu? Jag har inga bra svar men misstänker att lösningen involverar någon form av generell arbetstidsförkortning och eventuellt också införande av medborgarlön, så att kopplingen mellan arbete och försörjning försvagas. Detta innebär inte att människor bör, eller kommer att, driva omkring utan sysselsättning. Det finns gott om aktiviteter som faller utanför ramen för lönearbetet. Ytterst sätt möjliggör den teknologiska utvecklingen ett rikare liv för människor, men bara om vi förmår uppfinna politiska lösningar som går bortom arbetssamhällets logik. Jag ber att få återkomma i frågan.

E-boken utmanar biblioteken, bokhandlarna och bokförlagen

Trenden går mot abbonemangstjänster för e-böcker, där konsumenter för en månatlig avgift får tillgång till ett enormt bibliotek direkt i läsplattan/datorn/mobilen.Vilka är konsekvenserna för arbetsmarknaden? Företag som Amazon har en kraftigt slimmad verksamhet och är på väg mot en helt automatiserad lagerverksamhet. I takt med att den fysiska boken ersätts av e-boken kan även lagerverksamheten avvecklas och företaget drivas med ett minimum av personal.

Biblioteken utmanas:

Just as economists and geologists speak of “peak oil,” the point where humans have extracted half of the Earth’s petroleum deposits, I would posit that somewhere around the year 1992, we reached “Peak Libraries” where half the demand for library services is in the past. But where that demand took place over hundreds or even thousands of years, we are now seeing an acceleration in the need for library services which will culminate in a rapid drop-off in demand, ending, inevitably, at zero.

In my long career as an Associate University Librarian, I have seen the trend increasingly from a world where libraries are one of a very few means of accessing trusted information, to a world where libraries are frequently the last place that people think to look when satisfying an information need. Nearly all the ways that we have distinguished ourselves over the past few millennia – and here I am thinking of collections, cataloging and metadata, and public services such as reference and instruction – are increasingly irrelevant. 
...
What librarians don’t see is that the librarian’s position in this field is contingent rather than necessary, an historical blip of a profession rather like the travel agent or the town crier.

Librarians are often reduced to creating new reasons for their existence, reasons that have virtually nothing to do with the library qua library. When librarians speak of “library as place,” know that they have reached the tipping point, and are almost ready to concede that the library has little use anymore besides a place for the homeless to sleep and college students to check their Facebook accounts (or, quite likely, vice-versa). Your town would be better off with the library dollars going to free municipal broadband and better services for the homeless, unemployed, children, and the socially inept who make up the majority of their clientele. The university library could be gutted in favor of a live/study space combining student residences, study space, computer labs, and food courts.

Länk

Bokhandlarna utmanas:

Borders Group Inc., the second- biggest U.S. bookstore chain, filed for bankruptcy in New York today after management changes, job cuts and debt restructuring failed to make up for sagging book sales in the face of competition from Amazon.com Inc. and Wal-Mart Stores Inc.

Länk

Förhoppningarna om ett uppsving för små, oberoende bokhandlare tycks inte infrias.

Bokförlagen utmanas:

Four self-published authors will have a total of seven novels on the New York Times ebook bestseller list this weekend, and the founder of self-publishing powerhouse Smashwords is predicting the number is only going to grow.

Länk

I samtliga fall handlar det om arbetstillfällen som försvinner utan att nya tillkommer i någon större omfattning. 

Internet och journalistyrket

Bantningsbeskeden på landets tidningar har under hösten kommit slag i slag.
...
Beskeden under hösten ger sammantagna ett massivt intryck av nattsvart kris för svensk press.

Länk

Vi ser en våg av nedläggningar och uppsägningar inom mediebranschen, och i synnerhet tidningsbranschen. Förklaringen är enkel: medierna agerar tack vare internet på en nationell, och i vissa fall global, arena. Det behövs inte längre 50 tidningar som skriver om samma nyheter och recenserar samma saker för 50 små publiker. Visst finns fortsatt utrymme för lokala medier - även om också dessa har svårt att överleva - men trenden går mot ett par stora tidningar som täcker en hel befolknings behov samt ett större antal bloggar som kommenterar tidningarnas innehåll.

Kontentan är att antalet avlönade journalister kraftigt minskar.

Kinesiska fabriker flyttas till USA

En pågående trend är att fabriker flyttas från Asien till västvärlden, efter att personalen ersatts av robotar. Det är nämligen ingen konkurrensfördel att ligga i Asien om man knappt har någon anställd personal. Tvärtom kan industrivärlden erbjuda politisk stabilitet och bra infrastruktur.

Senast i raden är Foxconn, enligt ryktena:

The unspecified market watchers claim that the U.S. Foxconn factory would likely be used to make LCD TVs, since the manufacturing process can be largely automated and requires fewer actual workers.

Det handlar inte om outsourcing i traditionell mening, utan om utflyttning efter automatisering/robotisering. Jobben försvinner och ersätts inte.

Länk

Myten om höjd pensionsålder

SvD skriver att svenska arbetare räknar med att arbeta efter 65. Vi kan inte bemöta den teknologiska arbetslösheten genom att låta den den minskande del av befolkningen som arbetar arbeta ännu hårdare.

Jobben finns inte, jobben kommer inte. Tvärtom. 

Förr eller senare måste frågan om arbetstidsförkortningar och medborgarlön upp på den politiska dagordningen.

Produktiviteten ökar, jobben försvinner

Sambandet mellan produktivitet och arbetstillfällen i USA 1947-2010:


Länk

Vi ser en strukturell förändring av ekonomin. Teknologisk arbetslöshet?

Juristyrket automatiseras

De mer tillämpande delarna av juristyrket kan i ökad grad utföras av datorer:

The Southern District of New York recently became the nation's first federal court to explicitly approve the use of predictive coding, a computer-assisted document review that turns much of the legal grunt work currently done by underemployed attorneys over to the machines. Last month, U.S. Magistrate Judge Andrew J. Peck endorsed a plan by the parties in Da Silva Moore v. Publicis Groupe — a sex discrimination case filed against the global communications agency by five former employees — to use predictive coding to review more than 3 million electronic documents in order to determine whether they should be produced in discovery, the process through which parties exchange relevant information before trial.

There's no escaping the fact that as predictive coding is used more widely, the technology will reduce the overall number of documents to be reviewed and the attorneys needed to review them. Judge Peck noted the technology will require human review of less than 2 percent of all documents in an average case. His stamp of approval means that the document reviewer ranks may be culled sooner rather than later.

Länk

Liknande teknologi kan förstås komma att ersätta stora delar av administratörsyrket. 

Robotisering i Kina

Industrijobben i Kina försvinner (snarare än outsourcas vidare till länder med lägre löner)

Taiwan's Foxconn Technology Group, known for assembling Apple's iPhones and iPads in China, plans to use more robots, with one report saying the company will use one million of them in the next three years, to cope with rising labor costs.

Foxconn's move highlights an increasing trend toward automation among Chinese companies as labor issues such as high-profile strikes and workers' suicides plague firms in sectors from autos to technology.

Länk

Lagerjobben automatiseras

The automated inventory management robots will allow the first retailer to lay off a huge percentage of its employees. Competitive pressure will force Wal-mart, K-Mart, Target, Home Depot, Lowes, BJ's, Sam's Club, Toys R Us, Sears, J.C. Penny's, Barnes and Noble, Borders, Best Buy, Circuit City, Office Max, Staples, Office Depot, Kroger's, Winn-Dixie, Pet Depot and so on to adopt the same robotic inventory systems in their stores. The entire transition will happen in just five years or so. Any company that does not automate will be at such a pricing disadvantage that it will go out of business.

Länk

Se till exempel Kiva Systems, som nyligen blivit uppköpta av Amazon:

Snabbmatsjobben automatiseras

Såväl tillverkningen av maten

Momentum Machines is a new San Francisco-based start-up that is planning to automate the burger production process. The company’s website claims its robot will save the average restaurant $135K/year in wages and overhead and that the machine will pay for itself in one year.

...

If one of the major fast food chains gains a competitive advantage with technology like this, the entire industry will have to follow suit — and it could happen quite rapidly.

som beställningsproceduren (från kommentarerna)

Here’s one of the McDonald’s touch-screens in action:

http://bit.ly/AutoMcDMunich2009

Not only is the order speed on par with ordering from a human cashier, it’s immensely cheaper. An American minimum wage worker costs McDonald’s $15 dollars an hour, $30K a year, or $120 a day. Whereas a kiosk like this costs less than $2 a day in electrical costs.

Länk

Bilindustrin och internet

Samtidigt visar de yngre ett mindre bilintresse än sina föräldrar. Dagens yngre tar körkort senare och är mer benägna att utnyttja kollektiva resmedel, skriver tidningen.

En orsak till detta är internet.

”Aldrig tidigare har att inte resa varit så roligt. De som vill umgås socialt kan göra det virtuellt i stället för att köra runt i bil till varandras bostäder. Shopping kan ske på nätet och alla behöver inte åka till kontoret för att jobba, utan kan göra det hemifrån”, fortsätter Economist.

Länk

Lägg därtill möjligheten att se film, läsa böcker och annat som man inte kan göra när man kör en bil. Räkna med fler nedläggningar av bilfabriker och andra företag som är beroende av dessa.

En våg av varsel

Storvarslet från Ericsson är bara det senaste i raden. Atlas Copco, Trelleborg, Volvo Lastvagnar, Swedavia. Beskeden om nya neddragningar kommer i stort sett dagligen. Varseltalen under finanskrisen var visserligen mycket högre. Men den här gången står vi inför en lång och utdragen jobbkris.

 ...

Och alla varsel beror inte på konjunkturen, det kan också handla om strukturella förändringar. 

Länk

Tyvärr utreds inte vad dessa "strukturella förändringar" beror på och vad de innebär. Dessutom banaliseras de strukturella förändringarnas omfattning och konsekvenser. Teknologisk arbetslöshet är alltjämt ett okänt begrepp för många svenska journalister.

Robotiseringen av industrin

Intelligenta robotar ersätter i ökande grad industriarbetare, också i Kina. Jobben flyttar alltså inte till låglöneländer, utan de försvinner (eller rättare sagt: de utförs av robotar).

This is the future. A new wave of robots, far more adept than those now commonly used by automakers and other heavy manufacturers, are replacing workers around the world in both manufacturing and distribution.

...

One robot arm endlessly forms three perfect bends in two connector wires and slips them into holes almost too small for the eye to see. The arms work so fast that they must be enclosed in glass cages to prevent the people supervising them from being injured. And they do it all without a coffee break — three shifts a day, 365 days a year.

...

Robot manufacturers in the United States say that in many applications, robots are already more cost-effective than humans.

At an automation trade show last year in Chicago, Ron Potter, the director of robotics technology at an Atlanta consulting firm called Factory Automation Systems, offered attendees a spreadsheet to calculate how quickly robots would pay for themselves.

In one example, a robotic manufacturing system initially cost $250,000 and replaced two machine operators, each earning $50,000 a year. Over the 15-year life of the system, the machines yielded $3.5 million in labor and productivity savings.

Den högteknologiska industrin ("gröna jobb") klarar sig i stor utsträckning utan arbetare.

Yet in the state-of-the-art plant, where the assembly line runs 24 hours a day, seven days a week, there are robots everywhere and few human workers. All of the heavy lifting and almost all of the precise work is done by robots that string together solar cells and seal them under glass. The human workers do things like trimming excess material, threading wires and screwing a handful of fasteners into a simple frame for each panel.

Flytt- och transportjobben försvinner.

Such robots will put automation within range of companies like Federal Express and United Parcel Service that now employ tens of thousands of workers doing such tasks.

 ...

“We’re on the cusp of completely changing manufacturing and distribution,” said Gary Bradski, a machine-vision scientist who is a founder of Industrial Perception. “I think it’s not as singular an event, but it will ultimately have as big an impact as the Internet.” 

Länk

Vad är teknologisk arbetslöshet?

Technological unemployment is unemployment primarily caused by productivity improving technology that displaces labor ....

Länk