Bartenderyrket robotiseras

En ny robot låter törstiga kunder designa sina egna drinkar för att sedan tillverka dem på nolltid:

Researchers at the MIT senseable city lab have collaborated with the Coca-Cola company and Bacardi rums, to design a robotic bar tending system known as the 'makr shakr', which allows users to create real-time personalized cocktail recipes using a smart phone app, transforming them into crowd-sourced drink combinations. To use 'makr shakr', one must download the software onto their handheld devices, which allows them to create both alcoholic and non-alcoholic drink combinations from a touchscreen-operated beverage dispenser, with more than 100 drink choices. The cocktails are then shaken up by three robotic arms, whose movements - shown on a large display positioned behind the bar - mimic the actions of a bartender, from the shaking of a martini to the thin slicing of a lemon garnish.

Länk

Det här är förstås en gimmick, men intressant ändå att så etablerade företag står bakom roboten. 

Malte Persson i Fokus om den moralistiska arbetslinjen

Träffande och underhållande krönika om hur arbetslinjen i grunden motiveras av moralism, inte av rationella argument:

Arbetslinjen är alltså dogmen att betalt arbete, oavsett vad det består i, alltid är bättre än inget betalt arbete. Alltså att det alltid är bättre att A säljer en hamburgare till B, än att B lagar sin middag själv. Att det har ett egenvärde att renovera en redan renoverad bostadsrätt, så länge någon får betalt för det. För att ge ett par exempel på sådana servicejobb som man tänker sig ska ersätta alla försvunna tillverkningsjobb. 

...

Det är inte en brist på jobbskatteavdrag eller jobbcoacher som får ungdomsarbetslösheten att fortsätta stiga. Det är en brist på jobb. Ett utbudsproblem, inte ett incitamentsproblem. Och den stora bilden är att både okvalificerade och kvalificerade industrijobb fortsätter att ersättas av robotar, dito affärsjobb av datorer, politikerjobb av tränade apor ... 

Nej, vänta, det där allra sista ligger ännu i framtiden. Men det är ett faktum att allt färre arbetstimmar behövs för att producera samma välstånd. Vilket i princip vore gott och väl, om inte automatiseringens ekonomiska vinster samtidigt koncentrerades hos allt färre personer, som samlar mer kapital på hög än de någonsin kan spendera på hamburgare eller renoveringar. Under det att deras uppsagda personal sysselsätts med att söka jobbkurser inom den statliga moralkakeproduktionen, i stället för att kunna använda den insparade tiden till exempelvis romanläsning eller erotik. 

Länk

Dyrt tvångsarbete utan positiva resultat

Ännu en studie sågar Fas 3:

Bara en av tio långtidsarbetslösa som hamnade i fas 3 hittade ett jobb utan statligt stöd, rapporterar SR Ekot som tagit del av en rapport som presenteras i dag.
...
Rapporten kommer från Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).

Länk

Stora Enso rationaliserar, 2500 jobb försvinner

En ögonblicksbild av vad som sker i Sverige och världen:

Skogsindustrikoncernen Stora Enso planerar att minska personalstyrkan med runt 2 500 personer. I Sverige berörs 750 anställda.
...
Stora Ensos vd Jouko Karvinen konstaterar i en skriftlig kommentar att den nya omgången av effektiviseringsåtgärder blir smärtsam för medarbetarna, som redan genomgått flera besparingsprogram på senare tid.
...
Men det är inte fråga om någon minskning av kapaciteten på bruken i Sverige, enligt företaget. I stället ska nedskärningarna ske inom administration, tjänster och service, och genom effektiviseringar.

Länk

Lean, lean, lean - allt överflödigt fett ska skäras bort. Detta skulle kunna vara positivt om det innebar mer fritid för människor. Men i arbetslinjens tidevarv är det en katastrof för samhället och individen.

Smått och gott

- Sveriges Radio om delandets ekonomi som uppstått i spåren av finanskrisen, där människor tillverkar sina egna saker istället för att köpa dem. Länk

- SL har köpt in nya tunnelbanevagnar som möjliggör förarlösa tåg. Länk

- Chicago Sun Times avskedar sina fotografer och lär journalisterna att ta bilder med en iPhone. Länk

- Mini-drönare ersätter serveringspersonal på fiskrestaurang. Länk

Det tomma och meningslösa arbetet

Bra skrivet i dagens SvD om Roland Paulsens avhandling:

Statistik från såväl Europa som USA visar att anställda använder i snitt mellan halvannan och tre timmar av arbetstiden för ”tomt arbete”, det vill säga sysslor som inget har med jobbet att göra: de tar överlånga fika-pauser, de ringer privatsamtal, de skriver privatmejl, de surfar på nätet.
 ...
Det finns också – och det är kanske det sorgligaste – jobb som helt enkelt känns meningslösa. Så här förklarade en lagerarbetare: ”Varorna är ofta av så usel kvalitet att de är trasiga redan när man öppnar kartongerna. En sak som verkligen öppnade mina ögon var när en kille som jobbar här och som inte ens är nån miljökämpe sa: ’tänk på att om några år så kommer allt du ser här att finnas på soptippen’. Det tar inte länge, om bara fem eller tio år så är allt det här på soptippen. Och vi talar om områden stora som fotbollsplaner – fulla med varor, varor”.

Han betonade också monotonin: ”Varje gång man har skurit upp en kartong finns det en ny. Och varje gång man har fyllt en hylla tömmer de den.” På den här arbetsplatsen var han ingalunda ensam om att bli deprimerad. Han blev intervjuad en vårdag då solen just börjat visa sig efter den långa vintern och han sa att en del av hans kolleger helst åt sin lunch inne: ”Jag frågade en kille om han ville komma med ut och han svarade: ’Nej, det gör det bara svårare att gå tillbaka in’.” 
...
Vad maskning handlar om är alltså att simulera arbete, men en av Paulsens intressantaste poänger är att åtskilliga så kallade riktiga jobb i dag går ut på att simulera: varuhuset som öppnade en blomsteraffär gjorde det mest för att det såg trevligt ut och då behövdes det också någon anställd som kunde stå där och se trevlig ut, hon med. Paulsen ironiserar också över hur man i Sverige strävat till att aktivera långtidsarbetslösa genom att låta dem måla om splitternya stolar, göra upp släktträd åt sig eller spela pingis. Om arbetsgivare – och myndigheter – prioriterar sken framom substans kommer arbetstagare nog så naturligt att göra det samma.
...
Det finns också de som uttryckligen uttalar att de ser tomt arbete som en form för motstånd men det är i så fall ett passivt motstånd: öppet motstånd skulle ha för långt gående konsekvenser. Som motstånd betraktat är tomt arbete därför snarast ett slags opium för folket: man spelar spelet samtidigt som man föraktar det, man odlar sin cynism, men är samtidigt i grunden foglig. Paulsen hänvisar till Baudrillard som hävdar att arbete i dag inte längre är något som kapitalet köper av arbetarna utan snarare en gåva från kapitalet till folket – en gåva som bara ges om folket röstar fram en regering som förstår att belöna kapitalet för gåvan.

Länk

Tomhet, lögner, meningslöshet och slöseri med människors tid - detta är priset för arbetslinjen. 

Nu är det väl revolution på gång?

Med en gigantisk och växande ungdomsarbetslöshet i Europa talar ledande politiker om sin oro för en kommande revolution:

Nästan en av fyra unga i EU är arbetslös i dag, men skillnaderna är dramatiska mellan nord och syd. Och den konservative tyske finansministern Wolfgang Schäuble som under flera år av eurokris pressat krisländerna i söder till allt större nedskärningar har plötsligt svängt och börjat låta som en vänsterradikal. Han varnar för att ungdomsarbetslösheten kan riva isär Europa.

– Det skulle bli en revolution, varnade Schäuble nyligen ...

Därför är förväntningarna stora när finans- och arbetsmarknadsministrarna från Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien möts i Rom på fredag för att diskutera hur EU-länderna tillsammans ska bekämpa arbetslösheten.
...
Många EU-ledare sätter sitt hopp till nya satsningar från Europeiska investeringsbanken. Men EIB-chefen Werner Hoyer skruvar ned förväntningarna:

– Låt oss vara ärliga. Det finns ingen snabb lösning. Det finns ingen stor plan.

Länk

Inte ett ord om arbetstidsförkortning eller medborgarlön - verkliga lösningar som ännu inte är acceptabla för makteliten.

Det är kört för Sydeuropa

Jag har tidigare skrivit om Sydeuropas hopplösa situation. De har inga naturtillgångar att tala om, de kan inte sänka lönerna till tredje världen-nivå och de kan inte tävla med de mest avancerade länderna som t.ex. Tyskland. Ändå fortsätter Europas politiker att tala om nödvändigheten av strukturreformer och satsningar på tillväxt i regionen, som om det fanns hopp inom ramarna för nuvarande system.

Skillnaden mellan Tyskland (vänster) och Spanien (höger) i en enkel graf:

Spain is not going to become a high-tech innovation or manufacturing center when Germany is putting out 15x more patents and 7x more high technology patents per year. Mr. Rajoy’s government has already announced further cuts to the government’s R&D budget in an attempt to meet the austerity targets imposed by Brussels and Berlin.

Länk

Det är en riktig rävsax som halva Europa sitter, men det är också här möjligheten till ett annat system finns. Låt oss bara hoppas att det inte blir en upprepning av 1933.  

Integrationspolitik och teknologisk arbetslöshet

Jag påminns om integrationspolitikens svårigheter i ett samhälle med strukturell och permanent (teknologisk) arbetslöshet när jag läser denna artikel. Genom förbättrad språkundervisning med Australien som förebild kan, hävdar artikelförfattaren, människor beredas tillträde till en arbetsmarknad ... som inte finns. Integration genom arbete är helt enkelt inte längre möjlig, eftersom det inte finns några lediga och meningsfulla jobb som behöver utföras. Tyvärr är det inte säkert att basinkomst är lösningen på detta probelm - tvärtom kan denna bidra till att öka det kulturella utanförskapet genom att göra det möjligt för människor att leva hela sina liv inom den egna gruppens geografiska och mentala ramar. Kanske måste vi ge upp drömmen om ett helt integrerat samhälle, åtminstone de närmaste hundra åren?

Givetvis är det viktigt med förbättrad språkundervisning då den möjliggör kontakter mellan invandrargrupper och majoritetssamhället. Men glöm integration genom nya arbeten - på sin höjd kan vi få en integration genom gamla arbeten om man låter majoritetsbefolkningen arbeta mindre och invandrarna ta de jobb som fortfarande behöver utföras. Det kan visa sig att detta är framtidens integrationsmodell, även fast den ter sig problematisk ur ett jämlikhetsperspektiv. 

En dödsstöt för telemarketingbranschen?

Nixregister för mobiltelefoner är här:

Nu går det att anmäla sitt mobiltelefonnummer till Nix-registret. Tidigare har registret bara varit öppet för fast telefoni, men i takt med ett förändrat telefonanvändande anpassar sig nu Nix.

 Länk

Ingen vettig människa vill väl bli uppringd på sin mobiltelefon av telefonförsäljare. Nu dör telemarketingbranschen och med den tusentals okvalificerade och för samhället meningslösa jobb. Hjälp till att påskynda processen här. 

Antal konkurser i Sverige på högsta nivån sedan 1997

eller ännu längre tillbaks (mätningarna började 1997):

Ny konkursstatistik från Creditsafe visar att antalet konkurser i Sverige nått nya höjder. Under maj månad var antalet konkurser 618, den högsta majsiffran på 16 år.

– Vår statistik går 16 år tillbaka i tiden och aldrig tidigare har vi haft en så hög siffra för maj månad, säger Krister Jonsson, Sverigechef på Affärs-och kreditupplysningsföretaget Creditsafe i ett pressmeddelande.

Trenden har pågått en tid. Hittills under året har antalet konkurser per månad varit betydligt högre än för 2012, både januari och februari hade dessutom högsta månadssiffran på 10 år.

 Länk

Sporthandeln i kris

Sportbranschen har länge setts som ett undantag, med ständigt stigande omsättning – med något enstaka undantag – även när det varit dåliga tider. Den långa hälso- och sporttrenden i Sverige har ångat på, och nu lägger vi ungefär 22 miljarder kronor per år på sportartiklar, enligt HUI Research. 

Men konkurrensen om miljarderna har ökat de senaste åren, och sportbutikernas lönsamhet sjunker. 

Redan har de nya ekonomiska villkoren för sportkedjorna krävt sin tribut: Usports som etablerade sig 2011 och siktade på 20 butiker i landet, gick i konkurs i början av mars, efter att ha etablerat tre butiker i Malmö, Västerås och Sundsvall. 

Team Sportias franchisebolag (med åtta butiker) har hamnat i akut kris, ställt in betalningarna och begärt rekonstruktion hos ­Göteborgs tingsrätt. Och Intersport, den näst största butikskedjan i Sverige, redovisade nyligen en fortsatt förlust, med 140 miljoner för 2012 (18 miljoner 2011). 

Det märks också på sista raden i marknadsledande Stadium att vins­terna sjunker, 2010 var resultatet över en kvarts miljard, 276 miljoner, i vinst. Men 2012 är den nere på 77.

Länk