tisdag 9 april 2013

Sydeuropa och basinkomst

Befinner mig för tillfället i Rom och ser en hel del tiggare i gathörnen. De är visserligen färre än jag befarade men lika fullt lägger det en sordi på semesterstämningen. Men viktigare än min sinnesstämning är förstås den värdighet och den tid som fråntas människor som tvingas att sitta på gatan från morgon till kväll och förnedra sig inför främlingar. Det är oacceptabelt att tiggeri ska finnas i ett civiliserat samhälle.

Jag hörde nyligen en LO-ekonom kritisera idén om basinkomst i Sydeuropa med argumentet att det inte finns ekonomisk bärkraft för en sådan när 25% av befolkningen saknar arbete. Men vilket är alternativet? Hur ska Sydeuropa "klara jobben" for att tala sossespråk? De kan inte konkurrera med tredje världens löner och de kan knappast konkurrera med norra Europas, Nordamerikas och Ostasiens tekniska expertis. Inte heller har de några direkta naturtillgångar förutom vin, oliver, ost och en del annat.

Jag ser ingen lösning på krisen i Sydeuropa som inte involverar en radikal omstrukturering av samhällsekonomin. Kanske är det här som basinkomst först införs? Värt att notera är att Beppe Grillos valplattform innehåller krav på basinkomst. Håll ögonen på Sydeuropa - här är arbetslinjen redan överspelad och det återstår att se vad som ersätter den (brasklapp: fascisterna kan ta makten).