Det är en dogm i samtida skolpolitik att Sverige behöver få fram fler civilingenjörer och att skolan därför bör satsa på matematik och naturvetenskap. Det finns många problem med denna dogm, ett är att inte alla kan bli civilingenjörer och att matematik är ett ämne som tilltalar få människor och som knappt någon har nytta av bortom de fyra räknesätten. De som har matematisk begåvning klarar sig redan och ytterligare satsningar på matematik kommer inte bidra med något av värde till övriga individer. Tvärtom finns en risk att matematik tränger ut de ämnen som människor har nytta och glädje av som individer, yrkesarbetare och demokratiska medborgare, dvs. språk, historia, samhällskunskap och estetiska ämnen.
Men, mer fundamentalt, kan ifrågasättas om civilingenjörer kommer att vara en bristvara på framtidens arbetsmarknad. Vi är, tror jag, på väg mot en platå i konsumentteknologin (mobiltelefoner, datorer, läsplattor, tv-apparater osv.) där innovationerna blir färre och existerande prylar bara kan förbättras på marginalen. Företag som specialiserat sig på hårdvara för konsumentteknologi kommer att få det svårt, t.ex. Samsung. Dessutom utbildar Kina och Indien miljoner civilingenjörer i dagsläget och kommer snart att ha en kvalitet på sina utbildningar som motsvarar västvärldens högskolor. De utbildar dock inte, vad jag vet, särskilt många humanister eller samhällsvetare, antagligen eftersom sådana utgör ett större hot mot den auktoritära politiska regimen. Kanske bör man förstå svenska politikers entusiasm inför att vrida svenska skolor bort från västerländska upplysningsvärden och mot kinesisk auktoritär nyttoinriktad utbildning som ett sätt att skapa en mer passiv, okritisk och lydig befolkning?
Hur som helst, om framtidens arbetsmarknad tillhör någon så är det massageterapeuterna och hantverkarna, inte civilingenjörerna.
Uppdatering: Fler har genomskådat myten.
Men, mer fundamentalt, kan ifrågasättas om civilingenjörer kommer att vara en bristvara på framtidens arbetsmarknad. Vi är, tror jag, på väg mot en platå i konsumentteknologin (mobiltelefoner, datorer, läsplattor, tv-apparater osv.) där innovationerna blir färre och existerande prylar bara kan förbättras på marginalen. Företag som specialiserat sig på hårdvara för konsumentteknologi kommer att få det svårt, t.ex. Samsung. Dessutom utbildar Kina och Indien miljoner civilingenjörer i dagsläget och kommer snart att ha en kvalitet på sina utbildningar som motsvarar västvärldens högskolor. De utbildar dock inte, vad jag vet, särskilt många humanister eller samhällsvetare, antagligen eftersom sådana utgör ett större hot mot den auktoritära politiska regimen. Kanske bör man förstå svenska politikers entusiasm inför att vrida svenska skolor bort från västerländska upplysningsvärden och mot kinesisk auktoritär nyttoinriktad utbildning som ett sätt att skapa en mer passiv, okritisk och lydig befolkning?
Hur som helst, om framtidens arbetsmarknad tillhör någon så är det massageterapeuterna och hantverkarna, inte civilingenjörerna.
Uppdatering: Fler har genomskådat myten.
