MOOCs och hotet mot svenska högskolejobb

Genom "massiva öppna onlinekurser" möjliggörs en rationalisering av utbildningssektorn likt den som just nu pågår i mediebranschen:

Hösten 2011 gav Sebastian Thrun och Peter Norvig en kurs över nätet som lockade 160000 studenter från 190 länder. Det var då den riktiga internetrevolutionen började för högskolan. I andra branscher har nätet skapat omstruktureringar och lett till nedläggningar. Hur kommer svenska lärosäten påverkas och vad händer med vår högre utbildning?

Thrun och Norvig gav en ”mooc”, massive open online course. En sådan består av en serie av korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas. Andra uppgifter bedöms av studenterna själva, så kallad peer assessment, och studenter delas in i grupper för att stödja varandra med inlärningen via sociala nät. 

Tusentals studenter kan på så vis hanteras utan större lärarinsats. På sikt ges högskolepoäng och studentbedömningar av kurserna. Studenter från hela världen läser mooc:s utan kostnad från några av de högst rankade universiteten i världen och intresset är stort. 

En faktor i framgången är att kurserna håller hög kvalitet både ämnesmässigt och pedagogiskt samt att de får prestige från Stanford, MIT, Harvard, Berkeley och de andra universiteten som erbjuder dem. Dessutom finns behov: För få studenter avslutar sina studier med goda kunskaper på avsatt tid; utbildningskostnader ökar. Moocs är en möjlighet till högre genomströmning, sänkta kostnader och ökad tillgänglighet globalt. Till exempel talar Thrun om en hundradollars masterexamen.

Ett möjligt scenario är helt nya MOOC-lärosäten:

Fria högskolor etableras som fullt ut bygger på mooc:s. Examinering sköts av kvalitetssäkrade institut, likt etablerad certifiering av kunskaper i allt från främmande språk till finansanalys. Syftet är att plocka isär utbildningar i sina beståndsdelar så att studenterna fritt kan välja dem som erbjuder bäst kurser, studie- och karriärstöd och certifiering av kunskaper.

Samma teknik som kan ge bättre resultat, lägre kostnader och nya högskoleformer öppnar också upp för global konkurrens. Det finns nu två vinstdrivande företag för mooc:s från Stanford, Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard, som inte är vinstdrivande. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor?

Länk

Knappast, men räkna med att jobb försvinner i högskolesektorn.

Nästa generations självscanningsmaskiner

är på väg:

Sedan några år har bolaget utvecklat olika system för självutcheckning, som röner ett allt större intresse inom handeln. Ett sådant system leder till kostnadsbesparingar och effektiviseringar, vilket innebär en stor marknadspotential.

Vid självutcheckning får konsumenten på ett snabbt och säkert sätt själv registrera sina varor vid kassadisken. Systemet har flera fördelar – bland annat bedöms svinnet minska. Resurser frigörs liksom butiksutrymme. Dessutom ökas tillgängligheten, eftersom alla kassor alltid är öppna.

Det senaste och mest uppmärksammade konceptet är den helautomatiska kassadisken Easyflow, som lanserades för två år sedan. Easyflow bygger på streckkodslös varuidentifiering, som bland annat identifierar, väger och anger pris på frukt och grönt utan streckkod. Itab tror att det system som Easyflow representerar kan bli branschstandard framöver. 

Easyflow är i full drift i en dagligvarukedja i Beneluxområdet. Det är den första driftsättningen, och installationen har utvecklats som förväntat. Nyligen har Itab även tecknat överenskommelse om en testleverans hos en av Europas största dagligvarukedjor. Det råder knappast något tvivel om att Easyflow är en framtidsprodukt, men det är svårt att bedöma när systemet slår igenom fullt ut. 

Länk

Ändå är detta bara ett steg på vägen till det verkligt revolutionerande självutcheckningssystemet.

Pensionera dig om 5 år

Early Retirement Extreme är en amerikansk blogg och folkrörelse skapad av Jacob Lund Fisker som själv gick i pension vid 33 års ålder. Han utlovar ekonomiskt oberoende inom en femårsperiod genom extremt sparande, smarta investeringar och billigt leverne. Hur det än må vara med realismen i detta löfte så är det ett intressant tecken i tiden - hans blogg är väldigt populär och han har även skrivit en bästsäljande bok. Jag tror tyvärr att motståndet mot arbetslinjen till stor del kommer att kanaliseras i denna typ av privata handlingar för att slippa hamsterhjulet medan den stora majoriteten hålls kvar i meningslösa jobb eller åtgärdsprogram. Men räkna med att även dessa privata initiativ kommer motarbetas av så kallade liberaler som vill tvinga människor att lönearbeta mot sin egen vilja, t.ex. genom att skifta skatten från arbete till konsumtion.

Tidigare inlägg i frågan här och här.

Afrika vs robotarna

Anders Borg tror på Afrika. Det är möjligt att Afrika står inför en lysande framtid - låt oss hoppas - men ett problem nämns inte i artikeln: Hur tar man steget direkt från jordbrukssamhälle till postindustriellt samhälle/tjänstesamhälle i en värld utan (lågkvalificerade) industrijobb? Hittills har länder antingen gått vägen från jordbruk via industri till tjänster (Sverige, Sydkorea, snart Kina) eller haft naturtillgångar som gjort landet rikt trots bristfällig teknologisk och social utveckling (Gulfstaterna). För de afrikanska länder som saknar naturtillgångar står endast den första vägen öppen, men klarar man konkurrensen med nya billiga och högeffektiva industrirobotar? Kanske outsourcing som en källa till globalt välstånd (om än en väldigt bristfällig sådan) är uttömd?

Läs mer här.

Arbetslinjen döms ut av Nordea

”Den kraftiga och överraskande ökningen av arbetskraftsutbudet har kännetecknat utvecklingen de senaste åren. Regeringens reformer på arbetsmarknaden förefaller ha haft önskad effekt med bland annat ökat arbetskraftsdeltagande”, skriver Nordea i ett marknadsbrev. 

Fler i arbetskraften har fått arbetslösheten att stiga, trots att antalet sysselsatta i absoluta tal har ökat. 

”Sysselsättningsgraden har däremot inte ökat. Reformerna har höjt den potentiella produktionsnivån i den svenska ekonomin. Än så länge förefaller dock reformerna snarare ha resulterat i högre arbetslöshet än i ökad produktion”, skriver Nordea.

Länk

I klartext: Fler individer har gjorts tillgängliga för arbetsmarknaden - bland annat genom hårdare sjukskrivningsregler - men det finns inga jobb att söka. 

Handelns Utredningsinstitut spår kommande butiksdöd

Åtminstone om man läser mellan raderna:

E-handelns framfart ställer tuffa krav på framtidens fastighetsägare. Behovet av butiksytor kommer minska inom en snar framtid, enligt en rapport från HUI.
...
Rapporten presenterar tre olika scenarier över e-handelns framtida tillväxt under de kommande fem till tio åren. Oavsett hur snabb tillväxten blir så kommer utvecklingen bli kännbar i detaljhandeln. Och det kommer påverka den fysiska handeln i köpcentrum och vid butiksgator. HUI förutspår att dagens stora butiksytor kommer att bytas ut till mindre showroom, som till stor del fokuserar på kundtjänst och varuutlämning. 

Länk

Arbetstidsförkortning i Norge

Rika norrmän väljer i större utsträckning tid framför pengar:

Den genomsnittliga arbetstiden för norska heltidsanställningar har reducerats från 48 timmar 1962 till dagens 39 timmar i veckan, enligt norska Statistisk Sentralbyrå. Till det tillkommer tio extra semesterdagar. Och om man räknar med övertid, frånvaro och deltidsanställningar i beräkningen hamnar den genomsnittliga norska arbetstiden numera på 30 timmar i veckan.

Två forskare vid Statistisk Sentralbyrå menar att arbetstiden kommer att fortsätta minska framöver. 2060 kan den vara nere i 27 timmar i veckan ... 

Länk

Jag har tidigare spekulerat i ett scenario där den kommande (och på många ställen rådande) massarbetslösheten löses genom att den rikare delen av befolkningen frivilligt går ner i arbetstid eller pensionerar sig i förtid. Med fortsatta skattesänkningar och en bortdöende 40-talistgeneration med mångmiljontillgångar ser det bra ut för privilegierade 70- och 80-talister.

Detta scenario är på många sätt troligare än att politikerna skulle sänka den generella arbetstiden eller införa basinkomst. Tyvärr innebär det en ökad ojämlikhet, där arbetslinjen gäller för vissa och fritidslinjen för andra.

Å andra sidan skulle det inte förvåna mig om arbetslinjetänket sitter så djupt rotat i de borgerliga att man är beredda att återinföra arvsskatten (vilket vore en jättebra reform, men av rättviseskäl) för att tvinga människor att fortsätta jobba istället för att kunna pensionera sig i förtid.

Skapa mer arbete, till varje pris

När man ifrågasätter varför politikens mål ska vara att skapa jobb så reagerar vissa och säger "Men vadå, jobb är väl bra?". Det slog mig därför, när jag läste Lennart Fernströms artikel, att kritiker av arbetslinjen bör använda formuleringen "skapa mer arbete" istället för "skapa jobb" när vi kritiserar denna.

Varför ska politikens uppgift vara att skapa mer arbete? Vem som helst hör ju att det är absurt. 

Näthandeln fortsätter att öka

E-handeln kan öka från dagens 5 procent till 13 procent på fem år. Det visar en färsk undersökning.

...
E-handeln växer kraftigt, som exempel ökade den med 20 procent i julhandeln då julhandeln som helhet inte slog rekord för första gången på 17 år.
...
De områden som drev e-handeln initialt var böcker, elektronik och kläder. Nu följer andra branscher efter.

Länk

Läs mer här. Näthandeln kommer att fortsätta öka i takt med generationsväxlingen bland konsumenterna. Den dag näthandeln uppgår till 20% av all försäljning i Sverige kan vi räkna med en hel del nedlagda köpcentrum och förlorade arbetstillfällen.

Överskott på civilingenjörer i USA

En av de största myterna i den politiska debatten är att vi behöver fler civilingenjörer (och i förlängningen att matematik är ett viktigt skolämne). I USA råder redan ett överskott på dessa:

Colleges, for instance, are already minting far more programmers and engineers than the job market is absorbing. Roughly twice as many American undergraduates earn degrees in science, technology, engineering, and math disciplines than go on to work in those fields. As shown in the EPI graph below, in 2009 less than two thirds of employed computer science grads were working in the IT sector a year after graduation.

Meanwhile, the unemployment rate for programmers is still stuck well above its pre-recession average.

Länk 

Det vore intressant att se liknande siffror för den svenska arbetsmarknaden. Se även ett tidigare inlägg om att mer utbildning inte hjälper mot strukturell och permanent arbetslöshet orsakad av den teknologiska utvecklingen. 

Göran Persson - en flummig miljöpartist

Göran Persson anser också att arbetstiden bör förkortas.

”Tidigare har man tagit ut produktivitetsökningen i ekonomin med kortare arbetstid. Men det gör vi inte längre. Det rimliga vore att kombinera långa arbetsliv med kortare arbetsveckor”, säger han.

”Men man ses nästan som en flummig miljöpartist om man pratar om detta.”

Länk

Tyvärr har även Miljöpartiet hoppat på arbetslinjen:

Miljöpartiet ser arbetslösheten som ett samhällsproblem att ta itu med gemensamt. En ny arbetslinje måste bestå av en politik för nya jobb. Den budgetmotion vi lämnar till riksdagen idag lägger grunden för en sådan ny arbetslinje.
...
Det saknas inte saker att göra i Sverige idag. Vi behöver en ny arbetslinje i form av en offensiv för nya jobb.

Länk

Jo, Per Bolund, det saknas meningsfulla heltidsjobb till alla svenskar och installation av nya solpaneler kommer inte att rädda arbetslinjen.

Minska skolmatematiken radikalt

Ny lagstiftning tvingar svenska barn att genomlida 120 timmar mer meningslös matematik i grundskolan. Ytterst få kommer att ha nytta av det i sina arbeten, eller glädje av det som privatpersoner, bortom de fyra räknesätten. Istället borde man minska utrymmet för skolmatematik radikalt och istället lära barn grundläggande logik, argumentationsanalys och kritiskt tänkande samt öka utrymmet för samhällskunskap och historia. Det har de glädje av både som privatpersoner och som demokratiska medborgare.

Kan vi inte satsa på allt? Nej, tiden i skolan är begränsad och man måste välja mellan ämnen.
Men lär man sig inte logiskt tänkande genom matematik? Nej, matematikens logik är kontextspecifik och har väldigt lite gemensamt med den logik vi använder i vardagen.
Men vi måste få fram fler civilingenjörer? Nej det måste vi inte.

Matematik orsakar skoltrötthet och tränger ut viktigare ämnen från skolans läroplan. Det är hög tid att inse att matematikkejsaren saknar kläder.

S vill skrota Fas 3

Fasansfulla Fas 3 kan snart vara historia:

Den hårt kritiserade fas 3 avskaffas – och ersätts av jobb i välfärden. Långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar.
...
Jobben i välfärden ska inte vara heltid, utan olika former av deltid. Tanken är att personerna som deltar ska kunna studera eller söka jobb den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna, enligt S-förslaget, att få en kollektivavtalsenlig lön.
...
Magdalena Andersson ser långtidsarbetslösheten som en ödesfråga för Sverige. – Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nerar det med utbildning, säger hon.

Länk

Sossarnas alternativ är klart bättre än Fas 3, inte minst för att det är mer humant. Men det är inte särskilt mycket mer meningsfullt. Inför basinkomst istället så kan människor umgås med varandra på fritiden istället för att arbetslösa ska tvingas umgås med människor som de inte känner eller bryr sig om.

Det tycks inte finnas på kartan för Magdalena Andersson att jobben försvinner. Men "problemet" (om man tycker att heltidsarbete för alla är eftersträvansvärt) är inte att människor står långt ifrån arbetsmarknaden, utan att det inte längre finns meningsfulla jobb åt alla.

Bloggen har nu en Facebooksida

https://www.facebook.com/bortomarbetslinjen

Gå gärna in och "gilla" och skriv egna inlägg osv. Inlägg kan endast läsas och skrivas av personer som gillar sidan.

Väl mött!

Börsmäklare och finansiella rådgivare ersätts av datorer

Slutet är nära för aktiv fondförvaltning:

Mitt i all krisrapportering kom häromdagen nyheten att CalPERS, pensionskassan för Kaliforniens offentliganställda och USAs näst största pensionsförvaltare, funderar på att gå över till passiv förvaltning. Då aktiv fondförvaltning är en del av bankernas verksamhet kan detta få stora konsekvenser för finansbranschen.

Att aktiv förvaltning av småsparares medel är populärt är något av ett mysterium: forskningen tyder på att det är närmast omöjligt att slå index varför det är svårt att förstå att kunderna är villiga att betala för aktiv förvaltning.

Länk

All förvaltning kan givetvis inte vara passiv men det kommer alltid att finnas aktiva privata investerare som datorerna kan ta rygg på - avlönade börsmäklare och så kallade finansiella rådgivare (läs: säljare) behövs i princip inte.