Nya tankar kring arbetslinjen

Här kommer en liten uppdatering med tankar kring arbetslinjen som jag haft senaste tiden. När jag ser tillbaks på det jag tidigare skrivit tycker jag att det saknas en distinktion mellan meningsfulla sysslor och lönearbete. Det är som att jag tagit det rådande samhällssystemets syn på dessa saker för givet. Nu tror jag att man bör börja en analys av arbetslinjen med att identifiera vad som är meningsfulla sysslor. Meningsfulla sysslor kan vara sådana som ingår i ett lönearbete – typexempel på detta är läkaryrket och läraryrket – men också större delen av det som vi ägnar oss åt på fritiden, alltifrån umgänge över en kopp kaffe till promenader till körsång osv. Det handlar om sysslor som gör världen bättre för oss själva och/eller andra människor.

Arbetslinjens försvarare har rätt i att ett liv i sysslolöshet, dvs där man inte ägnar sig åt meningsfulla aktiviteter, är negativt (frånsett viss rekreation och vila som dock kan betraktas som meningsfull sysselsättning). Dock likställer man lönearbete och meningsfulla sysslor trots att det finns lönearbete som inte är meningsfullt (då det skadar en själv eller andra människor) och – som sagt – meningsfulla sysslor som man ägnar sig åt oavlönat på fritiden. Vad som gör en meningsfull sysselsättning till ett lönearbete eller ej är relativt godtyckligt och beror på rådande samhällssystem. I ett annat, enligt mig bättre, samhälle skulle många av dagens voluntärtjänster vara avlönade och prostitutionsyrket skulle inte finnas t.ex..

Tidigare utgick jag från att antalet meningsfulla sysslor minskade i takt med den teknologiska utvecklingen, men vad jag borde ha skrivit är att antalet avlönade jobb minskar samtidigt som antalet meningsfulla sysslor är relativt konstant (strikt sett minskar nog antalet något, men det finns ett överflöd att ta av) – det är bara det att en allt större andel av de meningsfulla sysslorna faller utanför lönearbetets ramar. Vårt system förmår inte omfördela de resurser som frigörs när vissa meningsfulla sysselsättningar försvinner, tack vare rationalisering, till andra sektorer där det finns meningsfulla sysselsättningar att utföra, t.ex. sjukvården och äldreomsorgen eller i familjelivet (ta hand om barnen, vila ut, umgås, bilda sig, utöva kultur osv.). Vi kommer aldrig att nå en punkt där det inte finns meningsfulla sysslor att utföra med mindre än att vi nått en sådan utvecklingsnivå och en sådan livslängd att vi tröttnat på livet självt och blivit apatiska.

Vad behöver då göras? Först och främst bör resurser (personella, ekonomiska osv.) tillföras de sektorer där meningsfulla sysselsättningar finns i överflöd, t.ex. välfärdssektorn. Socialdemokraternas förslag om att slopa Fas 3 och istället låta ”arbetslösa” människor arbeta med välfärd är därför helt rätt. Framför allt kan man tänka sig att dessa utför sådana arbeten som idag behövs göras men som är oavlönade, t.ex. att aktivera gamla människor. Parallellt med detta bör man även fundera över att korta arbetstiden generellt och låta människor dela på jobb där det är möjligt, för att på så sätt frigöra tid för människors meningsfulla sysselsättningar på fritiden. Basinkomst kan också vara en bra idé, inte bara för att skapa en bas för kulturjobb som idag är oavlönade utan också av helt andra anledningar som t.ex. att stärka arbetstagarnas relation på arbetsmarknaden.

Egentligen skiljer sig de praktiska slutsatserna inte åt särskilt mycket från vad jag har skrivit tidigare. Det är emellertid viktigt att framhålla att kritiken av arbetslinjen inte handlar om att idealisera sysslolöshet utan om att ifrågasätta ett system där den teknologiska utvecklingen inte används för att låta människor utföra fler meningsfulla sysselsättningar – inom och utanför lönearbetets ramar – utan för att stänga in människor i meningslösa sysselsättningar av typen Fas 3-jobb eller mer eller mindre improduktiva lönearbeten med alltför långa och monotona arbetsdagar.

Tack och farväl

På grund av tidsbrist och eftersom jag inte vill skriva samma sak om och om igen avslutar jag nu denna blogg. Inläggen finns kvar och kommer förhoppningsvis att läsas av människor som söker efter kritiska perspektiv på arbetslinjen. Tack till alla som läst och skrivit om bloggen.

Under året som gått har jag funderat mycket kring frågan om teknologisk arbetslöshet. Inledningsvis förutspådde jag en kraftigt ökad arbetslöshet i den teknologiska utvecklingens spår, som i förlängningen hotar samhällsekonomin eftersom arbetslösa människor saknar pengar att konsumera för. Lösningen på detta problem är förkortad arbetstid och/eller införande av villkorslös basinkomst. Jag tror fortfarande att detta är ett möjligt scenario. Dock lutar jag mer och mer åt en hypotes som jag tidigare skrivit om, nämligen att vi går mot ett tvåtredjedelssamhälle där två tredjedelar får det allt bättre (se tecken på detta här) medan en tredjedel går arbetslösa eller befinner sig i otrygga och dåligt avlönade jobb. Andra viktiga trender är den teknologiska utveckling med nya billiga energislag, genmodifierade mat, integration av olika tekniska prylar och en kommande platå för konsumtionsteknik som sammantaget leder till förbättrad materiell levnadsstandard för hela befolkningen (och som innebär att domedagsprofetior om framtidens pension kan avfärdas). Framför allt gäller detta de översta två tredjedelarna. Lägg till detta 40-talisternas enorma ekonomiska tillgångar som snart kommer att ärvas av deras barn. Det kommer då inte att vara ovanligt med arv på uppåt tre-fyra miljoner kronor per barn.

Sammantaget är min hypotes att vi kommer se en minskad sysselsättningsgrad men inte nödvändigtvis en kraftigt ökad arbetslöshet (även om den ligger kvar på dagens historiskt höga nivåer under lång tid framöver). Allt fler kommer välja att frivilligt ställa sig utanför arbetsmarknaden eller gå ned i arbetstid - helt enkelt eftersom man har det ekonomiska utrymmet att göra så. Detta gäller dock endast de översta två tredjedelarna och i synnerhet de med mest resurser. Den understa tredjedelen kan tänkas få det bättre med tiden när konkurrensen på arbetsmarknaden minskar - om allt fler frivilligt helt eller delvis lämnar arbetskraften - samtidigt kommer det finnas en global reserv av arbetskraft som arbetsgivarna kan använda sig av för att hålla nere lönerna. Med en fortsatt stor invandring så kommer den understa tredjedelen alltmer att bestå av utlandsfödda och andra generationens invandrare. Om 30-40 år kanske vi ser ett samhället där infödda lever på ackumulerade rikedomar och i begränsad utsträckning arbetar med i huvudsak kreativa och stimulerande jobb, medan en underklass av miljontals migranter jobbar för relativt låga löner i tjänstesektorn. Den teknologiska och ekonomiska utvecklingen kommer även dessa till del men klassklyftorna består och får en utpräglad etnisk karaktär. Detta är det sista stadiet innan vi når överflödssamhället där resurserna räcker till för alla och arbete blir frivilligt. Såvida inte den teknologiska utvecklingen vid denna tidpunkt frambringat nya uppfinningar som används för att utrota allt liv på planeten... 

Teknologisk arbetslöshet (i betydelsen att meningsfulla jobb försvinner i takt med den teknologiska utvecklingen) är således en realitet, men istället för att möta den med villkorslös basinkomst intar samhället en laissez faire-hållning där människor gradvis och efter sin position i klassamhället frigörs från arbetstvånget. Det empiriska tecknet på denna utveckling kommer att vara en stadigt minskad sysselsättningsgrad (särskilt om man räknar in äldre människor), något som vi redan ser idag. Vänstern kommer att vara bekymrad över orättvisorna i vem som tvingas arbeta och med vad, högern kommer att splittras i en libertariansk falang som hyllar friheten att bestämma över det egna livet och en konservativ falang som vill tvinga eller ge människor incentiv att arbeta även om de inte behöver inkomsten för sin försörjning. Lönearbetets gradvisa erodering kommer även att påverka utbildningspolitiken, till exempel kan den libertarianska falangen komma att ifrågasätta skolplikten. Betydligt vettigare vore att satsa på bildning, historia/samhällsvetenskap och kritiskt tänkande. Kanske kan vi slutligen nå fram till det som upplysningsfilosoferna en gång drömde om - "en kultur som är intellektuell på bred front" (Jürgen Habermas) och ett samhälle där resurser finns för att täcka alla människors grundläggande behov och mer därtill.


Edit: I Norge och kanske också USA syns redan tecken på ovanstående utveckling. 

Hotade yrken och branscher (uppdaterad)

Tillverkningsindustrin allmänt länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk
Fordonsindustrin länk länk länk
Pappersindustrin länk
Reparation och service länk länk
Lagerjobb länk länk
Tjänstesektorn allmänt länk länk länk
Butiksjobb länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk länk
Restaurangjobb, i synnerhet inom snabbmatssektorn länk länk länk länk länk
Klädhandeln länk länk
Telemarketing länk länk
Jurist- och administratörsyrket, de enklare delarna länk länk
Journalistyrket och mediebranschen i stort länk länk länk länk
Brevbäraryrket länk
Bokhandel, bibliotekarieyrket och bokbranschen i stort länk
IT-branschen länk länk
Civilingenjöryrket länk länk länk
Kirurg/läkaryrket länk länk
Pilotyrket länk
Tolk- och översättaryrket länk
Universitets- och högskolesektorn länk länk
Personalvetare/Human Resources länk
Taxichaufförer, busschaufförer och truckförare länk länk
Börsmäklare och finansiella rådgivare länk
Bartenderyrket länk
Fönsterputsaryrket länk

Brist på civilingenjörer? Tvärtom, vi har redan ett överskott

En läsvärd artikel som med aktuella siffror argumenterar för att bristen på civilingenjörer, matematiker, systemvetare och liknande är en myt.

Det är fortfarande en dålig idé att tvinga på svenska elever matematik bortom de fyra räknesätten och viss logik samt statistik. Gör historia och samhällskunskap till kärnämnen istället, vid sidan av svenska och engelska som människor faktiskt har nytta av (och slipp alla avhopp).

Fönsterputsning robotiseras

New York’s legion of window washers have long fascinated city dwellers below with their fearlessness. But the future of the profession might belong to those even more impervious to dangerous heights: robots.

Clearing a path to the market soon will be the Winbot 7, a compact machine billed by manufacturer Ecovacs Robotics as the first full-service window-washing robot. The device, which resembles a Roomba vacuum cleaner, attaches itself to the pane, maps out its perimeter and proceeds to clean the surface, playing a tinny tune when the work is completed. 

Nick Savadian, executive general manager of the company’s U.S. arm, said the robot is aimed at busy homeowners looking for a labor-saving escape from boring chores. “One thing we’re short of in life is time,” he said.  

While the Winbot 7 tries to win over homeowners, other companies are already aiming to automate window-washing work for the world’s futuristic mega-towers. Swiss manufacturer Serbot AG is close to completing a robot dubbed the Gecko, and company salesman Hansjorg Schindler said there are interested customers in Russia, the Middle East and Asia. In Dubai, meanwhile, the 160-story Burj Khalifa was designed to accommodate 18 machines built on horizontal tracks currently assisting human cleaners — equipped with traditional squeegees — in navigating the building’s half-mile façade.
...
At J. Racenstein, which has offices in Secaucus, N.J., the most high-tech option available is the HighRise Window Cleaning System, which costs up to $50,000 and promises to reduce labor costs by 50%. The machines are operated by technicians and built to fit into existing rigging used by human cleaners. Steve Sullivan, president of Indianapolis-based American National Skyline, has purchased two of the machines in the hopes of impressing clients and cutting costs. His company’s building managers are keen on limiting liability associated with workers “hanging out of the side of the building,” he said. Mr. Sullivan said the HighRise can move up and down a 15-story building in about 20 minutes — a feat that would take a person “a considerable amount of time longer.”

Länk

Arbetslösheten minskar i USA?

Eller handlar det istället om att många har gett upp och slutat söka jobb (dvs lämnat arbetskraften)?



Mer info här.

Om meningslösa skitjobb

David Graeber om "bullshit jobs":

Huge swathes of people, in Europe and North America in particular, spend their entire working lives performing tasks they secretly believe do not really need to be performed. The moral and spiritual damage that comes from this situation is profound. It is a scar across our collective soul. Yet virtually no one talks about it.
...
But rather than allowing a massive reduction of working hours to free the world’s population to pursue their own projects, pleasures, visions, and ideas, we have seen the ballooning not even so much of the “service” sector as of the administrative sector, up to and including the creation of whole new industries like financial services or telemarketing, or the unprecedented expansion of sectors like corporate law, academic and health administration, human resources, and public relations. And these numbers do not even reflect on all those people whose job is to provide administrative, technical, or security support for these industries, or for that matter the whole host of ancillary industries (dog-washers, all-night pizza deliverymen) that only exist because everyone else is spending so much of their time working in all the other ones.
...
It’s as if someone were out there making up pointless jobs just for the sake of keeping us all working. And here, precisely, lies the mystery. In capitalism, this is precisely what is supposed to happen. Sure, in the old inefficient socialist states like the Soviet Union, where employment was considered both a right and a sacred duty, the system made up as many jobs as they had to (this is why in Soviet department stores it took three clerks to sell a piece of meat). But, of course, this is the sort of very problem market competition is supposed to fix. According to economic theory, at least, the last thing a profit-seeking firm is going to do is shell out money to workers they don’t really need to employ. Still, somehow, it happens.
...
[I]n our society, there seems a general rule that, the more obviously one’s work benefits other people, the less one is likely to be paid for it. Again, an objective measure is hard to find, but one easy way to get a sense is to ask: what would happen were this entire class of people to simply disappear? Say what you like about nurses, garbage collectors, or mechanics, it’s obvious that were they to vanish in a puff of smoke, the results would be immediate and catastrophic. A world without teachers or dock-workers would soon be in trouble, and even one without science fiction writers or ska musicians would clearly be a lesser place. It’s not entirely clear how humanity would suffer were all private equity CEOs, lobbyists, PR researchers, actuaries, telemarketers, bailiffs or legal consultants to similarly vanish. (Many suspect it might markedly improve.) Yet apart from a handful of well-touted exceptions (doctors), the rule holds surprisingly well.

Länk

28000 ansökningar till 200 jobb

Möt framtidens arbetsmarknad.

Samtidigt i Sverige - Fas 3 bara sväller och sväller. 

Arbetslinjens kostnader fortsätter att skena

men den här gången leder slösaktigheten faktiskt till fler jobb...

... på Arbetsförmedlingen:

Om några veckor skärps kraven på arbetslösa. Från den första september ska den som är arbetslös skicka in en rapport till arbetsförmedlingen varje månad, och redogöra för sökta jobb och andra aktiviteter. 

Den som inte skickar in i tid blir först varnad, och riskerar sedan att bli av med sin ersättning i en eller flera dagar.  

A-kassorna räknar med att de nya reglerna kommer att innebära kraftigt ökad administration, och har anställt mer personal.

Länk SvD SR

Arbetslinjen är som en enda lång mardrömslik fars. Vad är poängen med att skapa en jättelik kontrollapparat kring arbetssökande när det inte finns några jobb att söka?

Amazon tar över handeln, jobben försvinner

Amazon - som snart kommer till Sverige - ger sig in på allt fler områden och hotar att konkurrera ut stora delar av handeln. Genom ett smart prenumerationssystem knyter man kunder till sig och målet är alla inköp ska ske via Amazon på nätet:

This week, Amazon announced plans to bring online grocery shopping to Los Angeles with a new service called Amazon Prime Fresh. For $79, Amazon Prime already gives customers two-day shipping and access to thousands of streaming movies and TV shows. But for a $299 annual fee, Prime Fresh members can order fresh food from their couch from Amazon and expect to pick up groceries at the door in a matter of hours.

Amazon CEO Jeff Bezos has already trained Wall Street to expect that little he does will turn a profit for years, so don't expect Prime Fresh to make much money. At least for now. This move continues Amazon's assault on retail, where even giants like WalMart and Costco have announced that online grocery delivery is a nearly impossible business. Amazon's message is: Impossible for you, maybe...

A $300 subscription to Amazon Prime Fresh doesn't just buy access; it also binds shoppers to Amazon as their overwhelming source of all Internet shopping. "It will help to make Amazon the starting point for online purchases -- more than it already was -- and give consumers even less of a reason to shop anywhere else," Morningstar equity analyst R.J. Hottovy said. 

Länk

Artikeln diskuterar problem som kan uppstå om Amazon får en monopolliknande ställning i handeln, men självklar kommer detta även leda till en jobbslakt utan like med tanke på Amazons fokus på automatiseringar och effektiviseringar.

Självstyrande fordon ersätter lastbils- och truckförare

i USA:

Some 5.7 million Americans are licensed as professional drivers, steering the country's vast fleets of delivery vans, UPS trucks and tractor-trailers.

Over the next two decades, the driving will slowly be taken on by the machines themselves. Drones. Robots. Autonomous trucks. It's already happening in a barren stretch in Australia, where Caterpillar Inc. will have 45 self-directed, 240-ton mining trucks maneuvering at an iron-ore mine.

Länk

Teknikintegration och arbetslöshet

Mobiltelefonen är på god väg att ersätta kameran:

Mobilkamerorna knycker försäljning från de traditionella kameratillverkarna. Japanska Canon, världens största tillverkare av digitala kameror, sänker prognosen och försäljningsmålen rejält och spår nu att årets rörelsevinst landar på 3,8 miljarder dollar. 

Länk 

Allt fler fysiska produkter försvinner i takt med den teknologiska utvecklingen. Men tillkommer inte nya teknikprylar? Jovisst, enstaka prylar tillkommer (Google Glass?) men inte alls i samma takt och omfattning. För varje pryl som försvinner går jobb förlorade i tillverkning, reparation, försäljning, marknadsföring med mera.

Dessutom är vi på väg mot en teknikplatå där flera av de kvarvarande produkterna inte längre kan förbättras i någon större omfattning. Redan nu ser vi att revolutionen inom t.ex. mobiltelefoni övergått till en gradvis förfining som blir allt mer irrelevant för konsumenterna - spelar det någon roll om mobiltelefonen är 8 mm eller 7 mm tjock?

På samma sätt har vi passerat toppen på app-berget - det kommer att tillkomma nya appar men inte alls i samma omfattning som de senaste åren när man byggde upp allting från grunden.

Och de säger att vi behöver fler ingenjörer i Sverige...

Nike ersätter arbetare med robotar för att slippa kritik

om dåliga arbetsvillkor:

In an aim to cut down on labor costs, Nike's slashing its international workforce. But the move could have other benefits as well: Cutting down on criticism over the way the retailer treats its workers.  

Don Blair, Nike's chief financial officer, told the Financial Times that the company is "engineering the labour out" of some of its products by replacing workers with technology. 

Länk

Kampen mot slavliknande villkor i tredje världens fabriker kanske får sin lösning genom ny teknologi. Människan frigörs allt mer från det okvalificerade arbetet, men till liten nytta i ett samhälle som dyrkar lönearbetet. 

Ännu en miljardsatsning på jobb misslyckas

I januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Syftet var framför allt att skapa nya jobb. 

Men resultatet blev klent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Ser man till antalet sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen före och efter att restaurangmomsen sänktes är skillnaderna små eller obefintliga. I april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300, visar SCB:s siffror.

Länk

Arbetslinjen börjar bli dyr nu. 

Jobbslaktaren Amazon på väg till Sverige

Nu får den svenska detaljhandeln se upp, Amazon med sin skatteplanering och robotiserade jättelager i ödemarken är på väg till Sverige:

Svenska bokhandlare och förläggare har bävat inför dagen då Amazon tar steget in i Sverige. 

Nu doppar den amerikanska e-handelsjätten tårna i den svenska marknaden genom att låta mobiloperatören 3 bli först med att installera Amazons app i sina smarta mobiler. Appen är i praktiken en mobil version av e-handelssajten, skriver tidningen Dagens Industri....Amazon grundades 1995 och var från början en renodlad bokaffär på nätet. Sedan dess har e-handelsföretaget vuxit till världens största med försäljning av bland annat dvd-filmer, barnkläder och leksaker.

Länk

Som sagt, Amazon säljer inte endast böcker utan även andra saker som inte nämns i texten, t.ex. kläder och mat. Som ett Ullared på nätet, men billigare. 

Se även denna post.