Obligatorisk gymnasieskola ja, men inte för arbetsmarknadens skull

Jag är - liksom Socialdemokraterna - helt för en obligatorisk (och helst teoretiskt inriktad) gymnasieskola eftersom jag anser att utbildning och bildning har ett egenvärde och att demokratin förutsätter välutbildade medborgare, däremot så är jag tveksam till en argumentation för obligatorisk gymnasieskola utifrån arbetsmarknadens behov. Det vi ser idag är inte att jobben generellt blir alltmer kvalificerade utan detta gäller endast vissa jobb medan en stor andel av tjänstesektorn består av "okvalificerade" jobb som inte kräver någon längre utbildning och som inte kan utlokaliseras till andra länder. Det kommer att bli enkelt för alliansen att skjuta ner förslag om en obligatorisk gymnasieskola med hänvisning till denna verklighet, samtidigt som de kan etablera bilden av att Socialdemokraterna inte bryr sig om tjänstesektorn (när man t.ex. vill avskaffa krogmomsen, ändra RUT osv.). Det är ganska uppenbart att detta är alliansens strategi inför kommande val - de har ju redan tillsatt en grupp som ska utreda nya typer av avdrag som handlar om att stimulera fram okvalificerade jobb i tjänstesektorn.

Stefan Löfvén har rätt i att ett land inte kan bli rikt på att vända hamburgare och städa varandras hem men vi måste satsa både på exportindustrin och tjänstesektorn. Men framför allt så måste vi börja fundera på arbetstidsförkortningar och införande av basinkomst. Investeringar i exportindustrin innebär ofta färre arbetstillfällen, inte fler, eftersom de går till automatiseringar och effektiviseringar, samtidigt som tjänstesektorn i ökad utsträckning automatiseras och de enkla tjänstejobben försvinner.

IT-tjänster, ekonomitjänster och kundservice automatiseras

Enklare IT-tjänster, ekonomitjänster och kundservice som tidigare utlokaliserats ("outsourcats" på svengelska) till framför allt Indien automatiseras och försvinner:

IPsoft is a young company started by Chetan Dube, a former mathematics professor at New York University. He reckons that artificial intelligence can take over most of the routine information-technology and business-process tasks currently performed by workers in offshore locations. “The last decade was about replacing labour with cheaper labour,” says Mr Dube. “The coming decade will be about replacing cheaper labour with autonomics.”

IPsoft’s Eliza, a “virtual service-desk employee” that learns on the job and can reply to e-mail, answer phone calls and hold conversations, is being tested by several multinationals. At one American media giant she is answering 62,000 calls a month from the firm’s information-technology staff. She is able to solve two out of three of the problems without human help.
...
A small British start-up, Blue Prism, has developed a software-development toolkit that allows people within a company to create their own software “robots” to automate business processes.
...
The economics of Robotistan are certainly compelling. An onshore information-technology worker may cost $80,000 a year and an offshore one perhaps $30,000, wrote James Slaby, HfS’s research director, in a recent report. But Blue Prism’s robots cost at most $15,000 a year. They can perform only routine, rules-driven tasks, but there are plenty of those about. One telecoms company, says HfS, replaced 45 offshore employees, costing a total of $1.35m a year, with ten of Blue Prism’s software robots, costing $100,000.

Länk

Kanske är det dags att revidera föreställningen om att frihandel och globalisering sprider välstånd från land till land genom utlokaliseringar.

Invandring, basinkomst och teknologisk arbetslöshet

Den invandringspolitiska debatten landar ofta i ekonomi, dvs. huruvida det är en ekonomisk vinst eller förlust för Sverige att ta emot flyktingar. Själv tänker jag så här: Givet att flyktingarna är relativt outbildade är det troligen lönsamt att ta emot flyktingar i ett samhälle med gott om arbetstillfällen, som t.ex. i USA under 1800-talet och större delen av 1900-talet, men en nettokostnad i samhällen med hög arbetslöshet som t.ex. dagens Sverige. Ju högre arbetslöshet desto större kostnad för bidrag och annat. Om det stämmer att vi är på väg mot en rejält ökad arbetslöshet i den teknologiska utvecklingens spår - en arbetslöshet som dessutom främst drabbar lågutbildade - så är slutsatsen given: invandringen till Sverige är en förlustaffär i ekonomiska termer. I akademiska analyser av detta samband skiljer man ofta mellan den offentliga och den privata ekonomin, och menar att det främst är den offentliga ekonomin och ytterst skattebetalarna som tar smällen. Men frågan är om en sådan uppdelning går att göra, den offentliga ekonomin är ju beroende av ett inflöde från den privata ekonomin (skatter) och därigenom påverkas även den senare, t.ex. genom att människor får mindre pengar att konsumera för (även om bidragstagarna också konsumerar, det är komplexa samband det rör sig om här...).

Bortom denna ekonomiska dimension finns förstås även en kulturell och en moralisk dimension. Är det en kulturell vinst eller förlust - uttryckt i grova termer - för Sverige att ta emot flyktingar? Har Sverige en moralisk skyldighet att ta emot flyktingar, och i så fall hur många (det finns alltid en gräns i den praktiska verkligheten)? Lite off topic så anser jag själv att invandring i huvudsak är en kulturell vinst och att vi har en moralisk skyldighet att hjälpa utsatta människor, dock är jag osäker på om flyktingmottagande (snarare än bistånd och upprättande av flyktingläger nära hemlandet) är rätt väg att gå och om dagens omfattande anhöriginvandring kan rättfärdigas utifrån denna skyldighet. I synnerhet gäller detta i en tid av teknologisk arbetslöshet där jobben blir allt färre.

Om Sverige skulle införa basinkomst/medborgarlön blir ekvationen än mer svårhanterlig: Det känns tveksamt att påstå att vi har en moralisk skyldighet att erbjuda världens flyktingar en basinkomst/medborgarlön i Sverige, men framför allt skulle det vara praktiskt och ekonomiskt omöjligt. Märkligt nog har förespråkarna av basinkomst ofta en väldigt liberal syn på invandring, t.ex. miljöpartister, och de verkar inte se någon motsättning mellan dessa två ståndpunkter. För mig är det uppenbart att införandet av basinkomst - av praktiska skäl - förutsätter en relativt strikt gräns för andelen flyktingar som beviljas uppehållstillstånd och medborgarskap.

Kostnadsfri expressleverans inom näthandeln

är här:

Webb-butiken Bubbleroom blir en av Europas första aktörer att satsa på leverans inom två timmar. Tjänsten är ytterligare ett sätt att konkurrera med fysiska butiker om kunderna.

Under slutet av januari kommer Bubbleroom att införa sin expressleverans, som till en början kommer att vara kostnadsfri. Tanken är att tjänsten i ett senare skede ska finnas i flera städer. Bubbleroom har under den senaste tiden märkt en ökning av beställningar även från mobiler och surfplattor.
- Min personliga tro är att E-handel kommer bli större än fysisk handel inom tio år, säger Bubblerooms CEO Svante Tegnér i ett pressmeddelande.

Länk

Två timmars leveranstid, kostnadsfri leverans och lägsta pris (tack vare helautomatiserade lager i ödemarken) blir svårt för fysiska butiker att konkurrera med, särskilt när en ny generation växer upp som är vana vid näthandel och med ny teknik som gör det enkelt att handla direkt i mobilen.

Arbetslinjen som religiö(s) övertygelse

Socialdemokraterna - som nu kallar sig "Framtidspartiet" - slår fast strategin inför valet 2014: 

”Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken. Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.” 

Framtidsinriktat? Snarare extremt visionslöst och en total kapitulering inför "arbetslinjen". Jobb über alles, meningsfulla eller meningslösa, verkliga eller påhittade. Dessutom inte bara visionslöst, utan naivt och med en trosvisshet som närmast är patetisk. Får se hur de tänker ett par år in i nästa mandatperiod när procenten arbetslösa är tvåsiffrig och inga insatser hjälper. 

Köpcenterbubblan blåses upp ytterligare

Ny megagalleria ska byggas i Globenområdet, där det redan finns en galleria. Förutom att köpcentren utarmar stadsmiljön - då de leder till butiksnedläggningar i stan och en uppdelning av funktioner där människor bor i livlösa modernistghetton och motorvägspendlar till själlösa megagallerior med bil - så finns stora ekonomiska risker med de här projekten. Bok-, musik-, film- och elektronikhandeln är på väg att försvinna och klädbranschen går på knäna (i Danmark har två tredjedelar av klädbutikerna gått med förlust senaste tre åren). I Storbritannien har tre stora aktörer kursat senaste veckorna och affärslokaler gapar tomma på huvudgatorna.

Sprickor i arbetslinjen?

Fredrik Reinfeldt i dagens partiledardebatt i riksdagen (från DN:s direktrapportering):

"Jag är övertygad om att de åtgärder vi gjort ger ökad sysselsättning. Men i andra ändan pågår en omfattande förändring av den svenska arbetsmarknaden. Enkla jobb försvinner. Det vore lögnaktigt att påstå att det vore enkelt. Kan vi inte få ihop fler enkla jobb blir det omöjligt att bekämpa arbetslösheten."

Kan de första sprickorna i arbetslinjen nu skönjas? De enkla jobben försvinner, det är svårt eller rentav omöjligt att bekämpa arbetslösheten med konventionella medel (subventioner/avdrag, investeringar och tvångsåtgärder).

Bilbranschens strukturella kris, del 2

Försäljningen i EU-länderna ned 16,3% december 2012 jämfört med ett år tidigare. Med tanke på att befolkningen samtidigt växer så är det en nästan ofattbar nedgång på ett år.

Länk

CBS 60 Minutes visar dokumentär om teknologisk arbetslöshet

Länk

Det börjar ta fart nu. Snart kan inte ens svenska politiker blunda för vad som håller på att hända.

Arbetslöshetens inverkan på arbetslösheten

Ja du läste rätt: Hur inverkar en ökad arbetslöshet på arbetslösheten - ökar den ytterligare i en självförstärkande loop eller skapar arbetslösheten tvärtom nya jobb? Till viss del skapas förstås nya jobb, främst för arbetsförmedlare och Fas 3-entreprenörer. Men jobb försvinner också när allt fler blir arbetslösa och inte kan konsumera lika mycket som tidigare (vilket Martin Ford skrivit om i sin läsvärda bok "The Lights in the Tunnel"). En ytterligare effekt - som jag uppmärksammade när jag läste denna bloggpost om "capital biased technology change" - är att arbetslösa individer, i synnerhet högutbildade sådana, ägnar sig åt gratisarbete som tränger undan en del av de arbetstillfällen som finns kvar. Jag tänker t.ex. på bloggare som ersätter journalister, hobbymusiker som ersätter yrkesmusiker, föräldrar som ersätter fritidspersonal och läxhjälpare, anhöriga som ersätter vårdpersonal, matlagningsintresserade som ersätter restaurangpersonal, programmerare och webbutvecklare som ersätter ... programmerare och webbutvecklare (avlönade sådana) osv. En del av dessa undanträngningsmekanismer är av gammalt slag, en del är nya och understödda av de teknologiska landvinningarna under senare tid.

The Atlantic om teknologisk arbetslöshet

For most of modern history, two-thirds of the income of most rich nations has gone to pay salaries and wages for people who work, while one-third has gone to pay dividends, capital gains, interest, rent, etc. to the people who own capital. This two-thirds/one-third division was so stable that people began to believe it would last forever. But in the past ten years, something has changed. Labor's share of income has steadily declined, falling by several percentage points since 2000. It now sits at around 60% or lower.
...
But there is another, more sinister explanation for the change. In past times, technological change always augmented the abilities of human beings. A worker with a machine saw was much more productive than a worker with a hand saw. The fears of "Luddites," who tried to prevent the spread of technology out of fear of losing their jobs, proved unfounded. But that was then, and this is now. Recent technological advances in the area of computers and automation have begun to do some higher cognitive tasks - think of robots building cars, stocking groceries, doing your taxes.
...
[I]t is quite possible that workers' share of what society produces will continue to go down and down, as our economy becomes more and more capital-intensive. This possibility is increasingly the subject of discussion among economists. ... In the academic literature, the theory goes by the name of "capital-biased technological change."
...
The big question is: What do we do if and when our old mechanisms for coping with inequality break down? If the "endowment of human capital" with which people are born gets less and less valuable, we'll get closer and closer to that Econ 101 example of a world in which the capital owners get everything. A society with cheap robot labor would be an incredibly prosperous one, but we will need to find some way for the vast majority of human beings to share in that prosperity, or we risk the kinds of dystopian outcomes that now exist only in science fiction.
...
And then there are more extreme measures. Everyone is born with an endowment of labor; why not also an endowment of capital? What if, when each citizen turns 18, the government bought him or her a diversified portfolio of equity? Of course, some people would want to sell it immediately, cash out, and party, but this could be prevented with some fairly light paternalism, like temporary "lock-up" provisions. This portfolio of capital ownership would act as an insurance policy for each human worker; if technological improvements reduced the value of that person's labor, he or she would reap compensating benefits through increased dividends and capital gains. This would essentially be like the kind of socialist land reforms proposed in highly unequal Latin American countries, only redistributing stock instead of land.

Länk

Förslaget om att ge alla nyfödda en aktieportfölj låter rätt spännande, men varför inte basinkomst?

HMV nästa offer för butiksdöden

4500 jobb försvinner. The Guardian analyserar:

Comet and Jessops, now HMV. Is there more trouble in store? Since 2007, the internet's share of retail sales (excluding motor fuel) has risen from less than 4% to over 10% – with internet spending growing at around 25% per annum in value terms. Retailing faces a big adjustment to the "new normal" world of constrained finance, higher inflation and weak confidence. The growth of online retailing will contribute to this process of structural change.
...
HMV's collapse is symptomatic of the worsening malaise in large parts of the traditional high street. The electrical goods and entertainment industry is in particular hard hit as it fights to survive a game-changing online environment from product availability to purchasing patterns. While both click-and-collect and online-only retailing is thriving, a simple bricks and mortar strategy will struggle.
...
If you take it into account what we've seen in Jessops, all happening within one week, there are going to be some major holes in the high street. And HMV particularly has some very large stores – and obviously over 60% of their stores sit within shopping centres. So shopping centres will be hardest hit.

Länk

Frågan om vad vi ska göra av alla arbetslösa f.d. butiksanställda, samt halvtomma köpcenter, blir allt mer aktuell.

SR

Det verkliga motivet bakom Fas 3

Knappast omsorg om de långtidsarbetslösa, som tvingas till meningslösa sysselsättningar och ändå inte får jobb. Snarare en strategi för att pressa ned lönerna på den svenska arbetsmarknaden genom att hålla kvar "hopplösa fall" i systemet och på så sätt öka andelen sökande på varje ledig tjänst. Anders Borg har ju tidigare visat att han vill hålla tillbaks löneutvecklingen, t.ex. genom differentierade a-kasseavgifter.

Skolan bortom arbetslinjen

En konsekvens som sällan nämns i diskussionerna om arbetslinjen är hur skolans målsättningar förvrids så att utbildning närmast uteslutande kommer att handla om att producera foglig arbetskraft. Mellan Jan Björklunds vision om en "kinesisk" skola av drill, disciplin och ingenjörskunskaper och skolkoncernernas löften om attraktionskraft på en framtida arbetsmarknad försvinner grundläggande värden som bildning, kunskap för kunskapens skull, demokrati, kritiskt tänkande och kreativitet ur sikte. Finns det någon i rikspolitiken som talar om detta idag?

En skola bortom arbetslinjen skulle kraftigt uppvärdera ämnen som samhällskunskap, historia och estetik och ge barn möjlighet att utvecklas, fördjupa sina kunskaper och kritiskt reflektera över viktiga frågor. Ord som "överutbildad" och "genomströmning" skulle inte existera. Vi kommer att se tillbaks på denna tid som en mörk epok där barn och ungdomar drillades till att bli nyttiga idioter och stöptes i den auktoritära arbetslinjestatens form.

Greider om industrijobb och tjänstesektor

Göran Greider tar farväl av "vänstersossen" och industrijobben. Särskilt det sistnämnda är värt att uppmärksamma på denna blog:

Stefan Löfven gör intryck på oss alla i frågor om ekonomisk politik mycket därför att han bättre än borgerligheten formulerar borgerlighetens traditionella hjärtefrågor. Han talar om industrin och om behovet av innovationer och om den ekonomiska globaliseringen med erfarenheten hos en som stått i stormens öga. Men varifrån ska de nya jobben komma? De flesta inser trots allt att de knappast kan komma inom industrin. Tvärtom är det så att ju bättre industrin fungerar, desto färre blir jobben där. Varje nyinvestering i exportindustrin syftar precis till det: en effektivisering som minskar lönekostnaderna. De nya jobben måste växa fram i tjänstesektorn. Här står den stora än så länge icke förda striden: Privat eller offentlig tjänstesektor? Visst, bägge måste växa. Men var ska betoningen ligga?

Länk

Jag tror att denna analys är helt riktig. Framtidens jobbdebatt måste ta sin utgångspunkt i att industrijobben för alltid har försvunnit (därmed inte sagt att exportindustrin är ointressant ur ett nationellt perspektiv, även om den kraftigt minskar i betydelse när den har få anställda och betalar skatt i Cayman Islands) och att eventuella nya jobb måste "skapas" i tjänstesektorn. Här kan man välja mellan privat eller offentlig sektor, som Greider framhåller. Men man kan också föra fram en tredje position: Det går inte att "skapa" tillräckligt många nya, meningsfulla jobb - varken i privat eller offentlig sektor - och vi bör därför införa medborgarlön/basinkomst eller genomföra generella arbetstidsförkortningar vid sidan av eventuella investeringar i, stimulanser och subventioner av tjänstemarknaden (privat såväl som offentlig).

Snabbmatsjobben automatiseras, del 3

Casio visade upp nya interaktiva skärmar på CES-mässan:

Casio demonstrated a grocer introducing his fresh produce, a male model hawking his apparel, a chef talking up his Italian cuisine.
By far, the most interesting Casio digital signage demo was a talking hamburger that was cutesying up its fast food. This talented burger could speak in a variety of languages including English, Chinese, Korean, and Spanish.
In addition to an animated hamburger character, Casio's experience with light source projection helps store owners connect with customers. A bright Laser and LED hyprid light source is built into these signs.

Länk

"Hej! Jag heter Ronald McDonald.Välkommen till McDonalds, vad får det lov att vara? Säg beställningen så levereras den i facket nedanför om trettio sekunder. Under tiden kan du betala med en enkel knapptryckning på mobilen. Smaklig måltid!"

Varselvågen fortsätter

Varselvågen fortsätter att dra fram över Sverige. Nu varnar experter för att fler varsel än tidigare verkställs.
...
– Vår bedömning är att företagen inte övervarslat så mycket som de gjorde tidigare. Man varslar det antal som man tror att man kommer att säga upp, säger Oscar Ernerot, ombudsman på LO.
...
Men trots de mörka moln som tornar upp sig och osäkerheten inför framtiden finns det också en del ljuspunkter jämfört med finanskrisen 2008/2009.
– Den här gången är det flera varslande företag som finns i storstadsregionerna. Det innebär att det finns alternativa jobb på platsen. Det går fortare från uppsägning till nytt jobb i dag jämfört med 2009. Då var det mer produktion och verkstadsindustri och de finns inte i storstäderna, förutom i Göteborg, säger Calle Leinar på TRR.

Länk

Det sistnämnda talar för att även tjänsteföretagen har börjat varsla, vilket knappast är en "ljuspunkt". 

Videoklipp om teknologisk arbetslöshet

Tips: Hoppa över de första 10 minuterna som i huvudsak handlar om finanskrisen och amerikansk inrikespolitik. 

Hotade yrken och branscher, en sammanställning

av tidigare blogginlägg:

Tillverkningsindustrin allmänt länk länk länk länk länk länk
Fordonsindustrin länk länk
Reparation och service länk länk
Lagerjobb länk länk
Tjänstesektorn allmänt länk länk
Butiksjobb länk länk länk länk länk
Restaurangjobb, i synnerhet inom snabbmatssektorn länk länk
Telemarketing länk
Jurist- och administratörsyrket, de enklare delarna länk
Journalistyrket och mediebranschen i stort länk
Bokhandel, bibliotekarieyrket och bokbranschen i stort länk
IT-branschen länk
Kirurg/läkaryrket länk länk
Pilotyrket länk
Universitets- och högskolesektorn länk

Det här är förstås ingen uttömmande lista utan endast ett smakprov på vad den nära framtiden har att bjuda. 

Svåra tider för shoppinggalleriorna

i USA:

Online retailers are relentlessly gaining share in many retail categories, and offline players are fighting for progressively smaller pieces of the retail pie. A number of physical retailers have already succumbed to online competition including Circuit City, Borders, CompUSA, Tower Records and Blockbuster, and many others are showing signs of serious economic distress. These mall and shopping center stalwarts are closing stores by the thousands, and there are few large physical chains opening stores to take their place. Yet the quantity of commercial real estate targeting retail continues to grow, albeit slowly. Rapidly declining demand for real estate amid growing supply is a recipe for financial disaster.

This declining retailer health is directly impacting malls and shopping centers in the form of very high vacancy rates and sluggish rents—exactly what you’d expect to see where supply exceeds demand. Both factors deteriorated quickly during the economic crisis of 2008-09, but they’ve shown virtually no improvement since in spite of improved economic conditions. The recession was the catalyst, but competition from online retailers can only be the continued driver.  

...
A report from Co-Star observes that there are more than 200 malls with over 250,000 square feet that have vacancy rates of 35 percent or higher, a "clear marker for shopping center distress." These malls are becoming ghost towns. They are not viable now and will only get less so as online continues to steal retail sales from brick-and-mortar stores. Continued bankruptcies among historic mall anchors will increase the pressure on these marginal malls, as will store closures from retailers working to optimize their business. Hundreds of malls will soon need to be repurposed or demolished. 

Länk

En av de mer intressanta konsekvenserna av den teknologiska arbetslösheten är de många butiks- och kontorslokaler som töms på verksamhet. Kanske kan bostadsbristen lösas genom att omvandla dem till bostäder? Kanske kan shoppinggalleriorna bli kulturcenter där kulturarbetare kan leva och verka till en låg avgift? En slags berlinifiering av västvärlden? Inte mig emot.