Nu hjälper inte ens subventioner mot arbetslösheten

Arbetsförmedlingen återsänder 20 miljarder till staten eftersom arbetsgivarna inte vill anställa ens när de får kraftiga subventioner:

Totalt var Arbetsförmedlingens budget i fjol 70 miljarder varav 20 miljarder gick till riktade åtgärder mot arbetslösa i form av lönebidrag, insatser för funktionshindrade och arbetsmarknadspolitiska program.

Men 3,4 miljarder som var tänkt att användas för att hjälpa arbetslösa skickades alltså tillbaka till staten när året var till ända. Totalt sedan 2008 handlar det om 19,7 miljarder som skickats tillbaka.

Enligt Clas Olsson som är biträdande generaldirektör på myndigheten är orsakerna flera. Men den enskilt viktigaste orsaken till att resurserna inte går åt är - paradoxalt nog - brist på resurser.

”Vi får inte fatt i tillräckligt med arbetsgivare till de subventionerade anställningar vi har. För att vi ska göra av med de pengarna krävs det ett fotarbete gentemot arbetsgivarna. Marknaden har inte varit så att vi har kunnat åstadkomma det med de resurser vi har haft”, säger han.

 Länk

"Fotarbete" lär inte hjälpa när det inte finns några vettiga jobb att utföra. Kampen för att skapa mer arbete blir allt dyrare och allt mer desperat. När ger politikerna upp?

3d-printad mat, livsmedelsindustrin och restaurangbranschen

Sortera det här under mer spekulativa framtidsscenarier:

He sees a day when every kitchen has a 3D printer, and the earth’s 12 billion people feed themselves customized, nutritionally-appropriate meals synthesized one layer at a time, from cartridges of powder and oils they buy at the corner grocery store. Contractor’s vision would mean the end of food waste, because the powder his system will use is shelf-stable for up to 30 years, so that each cartridge, whether it contains sugars, complex carbohydrates, protein or some other basic building block, would be fully exhausted before being returned to the store.

...
Pizza is an obvious candidate for 3D printing because it can be printed in distinct layers, so it only requires the print head to extrude one substance at a time. Contractor’s “pizza printer” is still at the conceptual stage, and he will begin building it within two weeks. It works by first “printing” a layer of dough, which is baked at the same time it’s printed, by a heated plate at the bottom of the printer. Then it lays down a tomato base, “which is also stored in a powdered form, and then mixed with water and oil,” says Contractor.

Länk

När butikshandeln till stora delar ersätts av näthandel finns restaurangbranschen kvar som tillflyktsort för okvalificerad arbetskraft. Men vad händer om 3d-printade måltider blir verklighet? Troligen kommer människor alltid att vilja laga mat "organiskt" och restauranger erbjuder förstås mycket mer än bara mat, men för vissa konsumenter lockar det nog att printa ut en måltid designad av valfri Michelinrestaurang i det egna köket.

En absurd ögonblicksbild av läget 2013

Världen går i otakt: Nya gallerior öppnas samtidigt som e-handeln gör dem överflödiga, Socialdemokraterna ingår äktenskap med arbetslinjen samtidigt som den är överspelad, mer arbete ska skapas fast det inte längre behövs.

Näthandeln ökar "explosionsartat" första kvartalet 2013

Det verkar som att HUIs extrema scenario snart är verklighet:

E-handeln i Sverige ökar explosionsartat. Årets första kvartal står för den största ökningen sedan motsvarande kvartal 2007. Tillväxten är hela 18 procent.
...
– E-handeln växer i alla branscher men sport och fritid spurtar mest med 32 procent.
– Heminredning ökar med 26 procent.
– Kläder och skor ökar med 12 procent.

Raketfart hade hemelektronikbranschen på nätet, en ökning med 20 procent jämfört med 13 procent under samma period 2012. Hemelektronikhandeln som helhet minskade omsättningen med 5,5 procent.

 Länk

MOOCs och hotet mot svenska högskolejobb

Genom "massiva öppna onlinekurser" möjliggörs en rationalisering av utbildningssektorn likt den som just nu pågår i mediebranschen:

Hösten 2011 gav Sebastian Thrun och Peter Norvig en kurs över nätet som lockade 160000 studenter från 190 länder. Det var då den riktiga internetrevolutionen började för högskolan. I andra branscher har nätet skapat omstruktureringar och lett till nedläggningar. Hur kommer svenska lärosäten påverkas och vad händer med vår högre utbildning?

Thrun och Norvig gav en ”mooc”, massive open online course. En sådan består av en serie av korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas. Andra uppgifter bedöms av studenterna själva, så kallad peer assessment, och studenter delas in i grupper för att stödja varandra med inlärningen via sociala nät. 

Tusentals studenter kan på så vis hanteras utan större lärarinsats. På sikt ges högskolepoäng och studentbedömningar av kurserna. Studenter från hela världen läser mooc:s utan kostnad från några av de högst rankade universiteten i världen och intresset är stort. 

En faktor i framgången är att kurserna håller hög kvalitet både ämnesmässigt och pedagogiskt samt att de får prestige från Stanford, MIT, Harvard, Berkeley och de andra universiteten som erbjuder dem. Dessutom finns behov: För få studenter avslutar sina studier med goda kunskaper på avsatt tid; utbildningskostnader ökar. Moocs är en möjlighet till högre genomströmning, sänkta kostnader och ökad tillgänglighet globalt. Till exempel talar Thrun om en hundradollars masterexamen.

Ett möjligt scenario är helt nya MOOC-lärosäten:

Fria högskolor etableras som fullt ut bygger på mooc:s. Examinering sköts av kvalitetssäkrade institut, likt etablerad certifiering av kunskaper i allt från främmande språk till finansanalys. Syftet är att plocka isär utbildningar i sina beståndsdelar så att studenterna fritt kan välja dem som erbjuder bäst kurser, studie- och karriärstöd och certifiering av kunskaper.

Samma teknik som kan ge bättre resultat, lägre kostnader och nya högskoleformer öppnar också upp för global konkurrens. Det finns nu två vinstdrivande företag för mooc:s från Stanford, Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard, som inte är vinstdrivande. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor?

Länk

Knappast, men räkna med att jobb försvinner i högskolesektorn.

Nästa generations självscanningsmaskiner

är på väg:

Sedan några år har bolaget utvecklat olika system för självutcheckning, som röner ett allt större intresse inom handeln. Ett sådant system leder till kostnadsbesparingar och effektiviseringar, vilket innebär en stor marknadspotential.

Vid självutcheckning får konsumenten på ett snabbt och säkert sätt själv registrera sina varor vid kassadisken. Systemet har flera fördelar – bland annat bedöms svinnet minska. Resurser frigörs liksom butiksutrymme. Dessutom ökas tillgängligheten, eftersom alla kassor alltid är öppna.

Det senaste och mest uppmärksammade konceptet är den helautomatiska kassadisken Easyflow, som lanserades för två år sedan. Easyflow bygger på streckkodslös varuidentifiering, som bland annat identifierar, väger och anger pris på frukt och grönt utan streckkod. Itab tror att det system som Easyflow representerar kan bli branschstandard framöver. 

Easyflow är i full drift i en dagligvarukedja i Beneluxområdet. Det är den första driftsättningen, och installationen har utvecklats som förväntat. Nyligen har Itab även tecknat överenskommelse om en testleverans hos en av Europas största dagligvarukedjor. Det råder knappast något tvivel om att Easyflow är en framtidsprodukt, men det är svårt att bedöma när systemet slår igenom fullt ut. 

Länk

Ändå är detta bara ett steg på vägen till det verkligt revolutionerande självutcheckningssystemet.

Pensionera dig om 5 år

Early Retirement Extreme är en amerikansk blogg och folkrörelse skapad av Jacob Lund Fisker som själv gick i pension vid 33 års ålder. Han utlovar ekonomiskt oberoende inom en femårsperiod genom extremt sparande, smarta investeringar och billigt leverne. Hur det än må vara med realismen i detta löfte så är det ett intressant tecken i tiden - hans blogg är väldigt populär och han har även skrivit en bästsäljande bok. Jag tror tyvärr att motståndet mot arbetslinjen till stor del kommer att kanaliseras i denna typ av privata handlingar för att slippa hamsterhjulet medan den stora majoriteten hålls kvar i meningslösa jobb eller åtgärdsprogram. Men räkna med att även dessa privata initiativ kommer motarbetas av så kallade liberaler som vill tvinga människor att lönearbeta mot sin egen vilja, t.ex. genom att skifta skatten från arbete till konsumtion.

Tidigare inlägg i frågan här och här.

Afrika vs robotarna

Anders Borg tror på Afrika. Det är möjligt att Afrika står inför en lysande framtid - låt oss hoppas - men ett problem nämns inte i artikeln: Hur tar man steget direkt från jordbrukssamhälle till postindustriellt samhälle/tjänstesamhälle i en värld utan (lågkvalificerade) industrijobb? Hittills har länder antingen gått vägen från jordbruk via industri till tjänster (Sverige, Sydkorea, snart Kina) eller haft naturtillgångar som gjort landet rikt trots bristfällig teknologisk och social utveckling (Gulfstaterna). För de afrikanska länder som saknar naturtillgångar står endast den första vägen öppen, men klarar man konkurrensen med nya billiga och högeffektiva industrirobotar? Kanske outsourcing som en källa till globalt välstånd (om än en väldigt bristfällig sådan) är uttömd?

Läs mer här.

Arbetslinjen döms ut av Nordea

”Den kraftiga och överraskande ökningen av arbetskraftsutbudet har kännetecknat utvecklingen de senaste åren. Regeringens reformer på arbetsmarknaden förefaller ha haft önskad effekt med bland annat ökat arbetskraftsdeltagande”, skriver Nordea i ett marknadsbrev. 

Fler i arbetskraften har fått arbetslösheten att stiga, trots att antalet sysselsatta i absoluta tal har ökat. 

”Sysselsättningsgraden har däremot inte ökat. Reformerna har höjt den potentiella produktionsnivån i den svenska ekonomin. Än så länge förefaller dock reformerna snarare ha resulterat i högre arbetslöshet än i ökad produktion”, skriver Nordea.

Länk

I klartext: Fler individer har gjorts tillgängliga för arbetsmarknaden - bland annat genom hårdare sjukskrivningsregler - men det finns inga jobb att söka. 

Handelns Utredningsinstitut spår kommande butiksdöd

Åtminstone om man läser mellan raderna:

E-handelns framfart ställer tuffa krav på framtidens fastighetsägare. Behovet av butiksytor kommer minska inom en snar framtid, enligt en rapport från HUI.
...
Rapporten presenterar tre olika scenarier över e-handelns framtida tillväxt under de kommande fem till tio åren. Oavsett hur snabb tillväxten blir så kommer utvecklingen bli kännbar i detaljhandeln. Och det kommer påverka den fysiska handeln i köpcentrum och vid butiksgator. HUI förutspår att dagens stora butiksytor kommer att bytas ut till mindre showroom, som till stor del fokuserar på kundtjänst och varuutlämning. 

Länk

Arbetstidsförkortning i Norge

Rika norrmän väljer i större utsträckning tid framför pengar:

Den genomsnittliga arbetstiden för norska heltidsanställningar har reducerats från 48 timmar 1962 till dagens 39 timmar i veckan, enligt norska Statistisk Sentralbyrå. Till det tillkommer tio extra semesterdagar. Och om man räknar med övertid, frånvaro och deltidsanställningar i beräkningen hamnar den genomsnittliga norska arbetstiden numera på 30 timmar i veckan.

Två forskare vid Statistisk Sentralbyrå menar att arbetstiden kommer att fortsätta minska framöver. 2060 kan den vara nere i 27 timmar i veckan ... 

Länk

Jag har tidigare spekulerat i ett scenario där den kommande (och på många ställen rådande) massarbetslösheten löses genom att den rikare delen av befolkningen frivilligt går ner i arbetstid eller pensionerar sig i förtid. Med fortsatta skattesänkningar och en bortdöende 40-talistgeneration med mångmiljontillgångar ser det bra ut för privilegierade 70- och 80-talister.

Detta scenario är på många sätt troligare än att politikerna skulle sänka den generella arbetstiden eller införa basinkomst. Tyvärr innebär det en ökad ojämlikhet, där arbetslinjen gäller för vissa och fritidslinjen för andra.

Å andra sidan skulle det inte förvåna mig om arbetslinjetänket sitter så djupt rotat i de borgerliga att man är beredda att återinföra arvsskatten (vilket vore en jättebra reform, men av rättviseskäl) för att tvinga människor att fortsätta jobba istället för att kunna pensionera sig i förtid.

Skapa mer arbete, till varje pris

När man ifrågasätter varför politikens mål ska vara att skapa jobb så reagerar vissa och säger "Men vadå, jobb är väl bra?". Det slog mig därför, när jag läste Lennart Fernströms artikel, att kritiker av arbetslinjen bör använda formuleringen "skapa mer arbete" istället för "skapa jobb" när vi kritiserar denna.

Varför ska politikens uppgift vara att skapa mer arbete? Vem som helst hör ju att det är absurt.